Av årsredovisningen framgår också att LOU-målen ökade med 15 procent i kammarrätterna med en särskilt stor ökning för Kammarrätten i Göteborg.
Inkomna LOU-mål till Högsta förvaltningsdomstolen ökade med 4 procent.
Jämfört med 2020 var dock LOU-målen betydligt färre under fjolåret. 2021 var minskningen i förvaltningsrätterna hela 30 procent, från 3594 till 2509 inkomna mål. Under 2022 stannade antalet inkomna LOU-mål till första instans vid 2632.
I årsredovisningen betonar Sveriges domstolar att mängden LOU-mål påverkas starkt av antalet seriemål som kan variera mellan åren och även enskilda domar från EU-domstolen som periodvis orsakar många överprövningsmål.
För 2022 analyserar Sveriges domstolar i årsredovisningen:
”Ökningen kan bero på viss återhämtning av inkomna LOU-mål efter en minskning under pandemin där färre upphandlingar än vanligt annonserades och icke nödvändiga upphandlingar sköts på framtiden.”
2022 summeras som ett positivt år av Sveriges domstolar med ”minskade balanser, ökad digitalisering och hög takt i verksamhetsutvecklingen”.
Detta trots att domstolarna som helhets endast uppfyllde 5 av de 13 verksamhetsmål som regeringen satt upp.
– Vi kan se tillbaka på ett år där domstolarna har fullgjort sitt viktiga uppdrag och bidrag till demokratin, att avgöra mål och ärenden på ett effektivt och rättssäkert sätt. Detta samtidigt som de har utvecklat sin verksamhet och bedrivit ett systematiskt förtroende- och kvalitetsarbete, säger Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén.
Vårvintern är också säsong för enskilda domstolars verksamhetsberättelser för föregående år.
Högsta förvaltningsdomstolens summering av 2022 innehåller ingenting specifikt om offentlig upphandling till skillnad från -21 när det förärades ett eget kapitel och innehöll sammanfattning av rättsfall på upphandlingsområdet.
Kammarrätten i Stockholm lyfter ett par mål under rubriken intressanta avgöranden: upphandling av tågtrafiken i Mälardalen samt Addas uteslutning av Tunstall.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer