Det pratas om klimatkris, trippelkris och andra miljörelaterade kriser – men hållbar upphandling handlar även om att inkludera sociala krav. Vad innebär då social hållbarhet?
Social hållbarhet handlar om människors rättigheter och levnadsvillkor. Det är exempelvis:
- Skäliga arbetsvillkor och möjligheten att kunna försörja sig
- Jämlikhet mellan grupper av människor
- Bra arbetsmiljö
- Jämställdhet mellan kvinnor och män.
- Rätten till utbildning
- Lika villkor trots funktionsnedsättning eller språkutmaningar
Får vi ställa sociala krav i upphandlingar?
Självklart! Det är även inskrivet vissa skyldigheter i svenska upphandlingsreglerna gällande bland annat arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal eller hållbara leveranskedjor, som jag har skrivit om tidigare. Även skyldigheten att beakta och ställa krav på tillgänglighetsaspekterna finns det skyldigheter att ställa krav på enligt svensk upphandlingslagstiftning.
Det som kanske är mindre känt är att det i EU:s upphandlingsdirektiv finns inskrivet att kontraktsvillkor även kan inkludera åtgärder för att främja jämställdhet i arbetslivet mellan kvinnor och män, ett ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden och en balans mellan arbete och privatliv. Detta står i skäl 98.
Sedan har vi även CEMR-deklarationen som flera av Sveriges kommuner och regioner har skrivit under att de ska följa. Detta är en deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå och är ett verktyg för kommuner och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i all verksamhet.
Vill du veta om din kommun eller region har lovat följa deklarationen hittar du den informationen på SKR:s hemsida. Där finns också hela CEMR-deklarationen.
Och kan ni tänka er… med ”all verksamhet” menas även upphandlingsverksamheten. Det är så tydligt inskrivet i deklarationen att det till och med har fått en egen artikel (nr. 12) i CERM-deklarationen. Kortfattat innebär skyldigheten att i upphandlingar:
- strategiskt främja jämställdhet när den fullgör sina uppgifter och skyldigheter i samband med offentlig upphandling
- särskilt beakta skyldigheten vid tillhandahållandet av en betydelsefull tjänst till allmänheten
- beakta konsekvenserna för jämställdheten och de framtida möjligheterna att främja jämställdhet
- använda de befogenheter som ges i EU:s lagstiftning om offentlig upphandling att ställa prestationsvillkor med avseende på sociala hänsyn
Hur ska man då göra för att ställa jämställdhetskrav? Jodå, lugn… SKR har tagit fram en vägledning för just upphandling för jämställdhet. Där finns även flera lärande exempel hur olika organisationer har beaktat jämställdhet i olika typer av upphandlingar. Ett exempel är Försvarsmaktens upphandlingar av uniformer som ska passa både kvinnor och män. Detta kan lätt appliceras i andra upphandlingar av arbetskläder.
Precis som SKR skriver i vägledningen är det viktigt att kartlägga behovet. Vilka grupper av människor ska använda varan eller tjänsten. Är det vanligare med till exempel män inom ett visst yrke, kanske inte arbetskläderna vanligtvis är anpassade för att även passa en kvinnokropp. Därför blir det extra viktigt att ställa krav på kläder som är designade även för kvinnor eller om det går att köpa unisex-kläder.
Ett annat exempel är att beakta ett genusperspektiv vid en upphandling av företagshälsovård. Där hade kommunen dubbelt så hög sjukfrånvaro hos kvinnor än hos män. Då utvärderas anbuden efter hur väl företaget kunde synliggöra och analysera genusperspektivet i bland annat de olika programmen som skulle offereras.
En annan person som ofta brukar höras för att offentlig sektor ska ställa fler krav på jämställdhet är Fredrik Tamm. Då brukar det handla om jämställdhet i företagens styrelser eller att företagen ska ha en jämställdhetspolicy. I oktober 2024 hölls ett webbinarium som förklarade varför det är viktigt med dessa krav och vad hur lilla det faktiskt är med antalet kvinnor i Sveriges företag.
Det finns även forskning som visar på att en balans mellan kvinnor och män i styrelserna är avgörande för att säkra företags hållbarhetsarbete och finansiella resultat. Detta visade forskning för Högskolan i Halmstad 2023.
Varför är detta viktigt och har det en koppling till kontraktsföremålen, frågar ni då?
Forskningen visade att kvinnliga styrelseledamöter tenderar att tänka mer på olika intressenter och på samhället i bredare perspektiv än manliga styrelseledamöter. Och vi vet ju redan att inte tillräckligt görs för att bidra till Agenda 2030 målen.
Här behövs mer samarbete mellan offentlig sektor och företagen, fler hållbarhetskrav behöver ställas. Men också att fler företag anstränger sig lite mer och då finns det enligt min mening en koppling till det som ska upphandlas, att vi behöver företag som tänker på hållbarhet genom hela kedjan och alla faser av en produktion och användning. Och då verkar kvinnor ha en större påverkan till att nå hållbarhetsmålen.
Nej, jag säger inte att män inte kan och känn er inte diskriminerade nu. Män behövs också. Men fler kvinnor i ledande positioner verkar forskningen ändå kunna visa att det behövs.
Slutsats… Krav på jämställdhet behövs, du behöver inte uppfinna hjulet själv, utan kan lära av hur andra redan gjort. Och ni kanske redan i din organisation en skyldighet att beakta jämställdhet i era upphandlingar genom CERM-deklarationen.
Lycka till nu och tillsammans kan vi skapa ett mer jämställt samhälle och användning av våra skattepengar.
TEXT: Lena Mårdh, hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling och Projektledare på Miljömärkning Sverige AB (Svanen)
En mycket välkommen utveckling! Offentlig sektors krav påverkar verkligen bolag – glöm inte det.