Riksrevisionen om ”haveriet”

I den rapport som publicerats ges en bild av hur lagändringen 2017 fått dåligt genomslag.

Upphandlande myndigheter blev med lagändringen skyldiga att ställa arbetsrättsliga krav i vissa upphandlingar, men Riksrevisionens granskning visar att efterlevnaden är låg och pekar på en mängd faktorer.

Alla parter – upphandlande organisationer, regeringen, Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket – får kritik för att inte ha gjort sin del av arbetet.

Av 70 granskade upphandlingar inom tio myndigheter fann Riksrevisionen att krav arbetsrättsliga villkor borde ha ställts i 68 fall då det handlade om riskbranscher.

Men i endast 25 fall fanns angivna villkor för lön, arbetstid och semester.

Ofta nöjer sig upphandlande myndigheter med generella skrivningar om att leverantörerna ska efterleva ”kollektivavtalsliknande” villkor. Enligt Riksrevisionen är det en tvivelaktig tolkning av lagstiftningen. Allmänna skrivningar istället för att specificera lön, arbetstid och semester gör kraven otydliga och försvårar uppföljning.

I endast omkring hälften av de granskade upphandlingarna gjordes en behövlighetsbedömning om arbetsrättsliga krav.

Upphandlingsmyndigheten bistår med beslutsunderlag för bedömningar men för många yrkesgrupper saknas underlag. Riksrevisionen pekar på en problematik kring att enskilda myndigheter har svårt att göra egna bedömningar utifrån brist på specialkunskap.

Av granskade upphandlingar skedde uppföljning av arbetsrättsliga villkor i endast 20 procent av fallen. Då har Riksrevisionen ändå använt sig av en generös tolkning och tagit med avtalsuppföljning som byggt på egenrapportering. Riksrevisionen konstaterar att det är relativt ovanligt med djupgående uppföljning som arbetsplatsbesök och kontroller av lön och arbetstid mot avtalade nivåer.

– Utan uppföljning och sanktioner riskerar kraven att bli en pappersprodukt som inte bidrar till bättre arbetsvillkor i praktiken, säger Yvonne Thorsén, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar också att alternativa vägar som att förkasta onormalt låga anbud eller att utesluta leverantörer med dåliga arbetsvillkor från tidigare affärer är svåra att använda i praktiken.

Regelverket om onormalt låga anbud håller på att ses över. Riksrevisionens bild är att upphandlande myndigheter ser lagen som tandlös utifrån att leverantörer lärt sig standardsvar som godkänns av domstolarna.

De regeringar i olika konstellationer som styrt sedan lagen infördes får omfattade kritik. Riksrevisionen lyfter fram den varning som Lagrådet riktade om bristen på sanktioner kopplade till lagen och som dåvarande regering avfärdade.

Regeringens styrning ses överlag som bristande och i rapporten konstateras att regeringen inte krävt någon återrapportering av statliga myndigheter om arbetsrättsliga villkor sedan 2018.

Konkurrensverket får kritik för att inte ha prioriterat efterlevnaden av arbetsrättsliga villkor högre. Enligt Riksrevisionen har Konkurrensverket handlagt totalt tre ärendet om sådana villkor, två nedlagda och ett beslut om att Göteborgs stad gjorde fel genom krav på kollektivavtal.

– Det finns ingen tillsyn. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet, men har gjort väldigt lite på det här området och det gör ju också att det inte finns något tryck på myndigheterna att bli bättre, säger Yvonne Thorsén till SR Ekot.

Riksrevisionen summerar lagstiftningen som svår att tillämpa och med en brist på stöd till upphandlande myndigheter.

Riksrevisionen rekommenderar att centralisera delar av arbetet med arbetsrättsliga krav och lyfter fram Danmark som en förebild. Myndigheten vill även att regeringen, Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten gör mer på området. Upphandlande myndigheter rekommenderas att säkerställa rutiner och arbetssätt för att ställa arbetsrättsliga villkor.

Genomförd granskning bygger på upphandlingar som annonserades 2019-2022 för att kunna täcka in hur myndigheterna arbetar med uppföljning. Det noteras att flera myndigheter under senare år förbättrat sina rutiner.

”Om vi hade granskat upphandlingar som genomfördes under 2024 och 2025 är det möjligt att en högre andel av upphandlingarna skulle innehålla krav på arbetsrättsliga villkor.”, skriver Riksrevisionen som ett hoppfullt tecken i en annars dyster rapport.