Det är några ”medskick” från Helene Molander, chefsjurist på Upphandlingsmyndighetenen, för hur svenska intressen kan tillvaratas inom EU.
I en tidigare artikel har hon beskrivit en utveckling där alltfler av EU:s rättsakter – i form av förordningar och direktiv – påverkar offentlig upphandling. Vad gäller kunskap om EU och inflytande över utvecklingen bedömer Helene Molander att det går att göra mer från svenskt håll.
– Jag upplever att vi svenska intressenter i många fall kan ta en mer aktiv del i det som händer på EU-nivå. Ett grundläggande råd är faktiskt att börja bevaka lite mer vad som sker för att inte minst bottna i när det är angeläget att om möjligt försöka agera proaktivt och inte bara reaktivt när allt är beslutat.
Helene Molander betonar värdet av att hålla sig informerad om de tre institutioner som samspelar när det gäller lagstiftning på EU nivå – EU-kommissionen, Rådet och Europaparlamentet.
Hur kan det bäst göras?
– Det är viktigt att bevaka inte minst information från EU-kommissionen, som är den part som tar initiativ till nya EU-lagstiftning. Ett tips är att hålla sig informerad om kommissionens årliga arbetsprogram. Av det framgår vad som kommer att prioriteras under det kommande året och det ger därför konkreta signaler om exempelvis intressentens bevakning gällande en viss fråga bör intensifieras. Arbetsprogrammet publiceras inte bara av kommissionen utan även i form av en årlig faktapromemoria från svenska regeringen där även regeringens synpunkter på programmet framgår, säger Helene Molander.
Konkreta medskick, tillägger hon, kan också lämnas via portalen ”Kom med synpunkter” som är öppen för både företag och allmänhet för att tycka till om initiativ och lagförslag från kommissionen.
Även EU ordförandeskapet kan med fördel följas, framhåller Helene Molander.
Rådets ordförandeskap roterar mellan EU:s medlemsländer halvårsvis och med aktuell information som är nåbar via Rådets hemsida.
– Just nu är det Belgien som är ordförandeland därför representerar Rådet i kontakterna med övriga EU-institutioner, särskilt EU-kommissionen och Europaparlamentet. Uppgiften är bland annat att försöka skapa enighet om lagstiftningsärenden, säger Helene Molander och tillägger att aktuella händelser i Europaparlamentet, inte minst när det gäller röstning kring olika lagförslag, förstås också är intressanta.
För fortlöpande bevakning rent allmänt om EU rekommenderar Helene Molander nyhetsbrevet ”EU och internationellt” från SKR och nyhetsbevakning via Europaportalen.
– I övrigt bör man givetvis värna möjligheterna att lämna remissvar på lagstiftningsförslag som remitteras från våra olika departement i Sverige. De gäller inte sällan förslag från EU.
Helene Molander ser ökad, grundläggande kunskap om EU som viktig och nämner i det sammanhanget att Svenska institutet för europapolitiska studier har korta filmsekvenser om man som nybörjare när det gäller EU-kunskap vill börja orientera sig i olika organs ansvar och roller.
-Det handlar om att sätta sig in i lagstiftningsprocessen på EU-nivå och särskilt att få en förståelse för i vilken ordning som saker händer. Ibland går lagstiftningsprocessen väldigt långsamt, men ibland uppstår skeenden där processen med en rättsakt går väldigt fort och det kan också komma förändringar sent i en förhandling.
Upphandlingsmyndigheten har i sitt senaste budgetunderlag till regeringen flaggat för ökad bevakning av EU-rätten som ett prioriterat område.
– Redan i år satsar vi mer resurser på bevakning och analys än tidigare. Vi vill bli ännu mer proaktiva och försöker även att sprida kunskap externt om regelutvecklingen.
Val till EU-parlamentet hålls 9 juni och med den nybildade EU kommission som sedan ska tillträda finns möjligheter till något av ett omtag för att bevaka EU.
– Det blir intressant att se vad en ny kommission har för agenda och vad som kommer att hända med liggande lagförslag, säger Helene Molander.
