Toppdomstol söker svar i Luxemburg

2013 begärde Konkurrensverket att SJ ska betala upphandlingsskadeavgift på 8,5 miljoner kronor eftersom man upphandlat städtjänster utan att följa upphandlingsreglerna.

SJ anser däremot att bolaget inte omfattas av upphandlingsreglerna av konkurrensskäl.

Ärendet har tagit sig hela vägen upp till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som nu har vänt sig till EU-domstolen i Luxemburg för att få vägledning.

Det är första gången en svensk domstol begär ett yttrande därifrån i ett upphandlingsärende.

Kristoffer Sällfors, processråd på Konkurrensverket som tillsammans med sin kollega Natacha Otte Widgren deltog i dagens förhandling.

– Representanter för Konkurrensverket, SJ och EU-kommissionen höll varsitt muntligt anförande och därefter frågades vi ut av domstolen. Förhandlingen avslutades med varsin kort replik, säger Kristoffer Sällfors.

EU-domstolens uppgift är alltså att tolka försörjningsdirektivet som ligger till grund för Lagen om upphandling av försörjningssektorerna, LUF.

Den 19 september kommer ett förslag på avgörande från generaladvokaten. Inom några månader därefter väntas domen.

Domen är vägledande, men inte bindande för HFD.

– Högsta förvaltningsdomstolen avgör själv om SJ ska omfattas av upphandlingsreglerna och i så fall tvingas betala upphandlingsskadeavgift. Det är mycket bra att Högsta förvaltningsdomstolen vänt sig till EU-domstolen, säger Kristoffer Sällfors.

Dessa två frågor vill Högsta förvaltningsdomstolen ha svar på:

Ska artikel 5.1 andra stycket i direktiv 2004/17/EG tolkas på så sätt att ett nät för transporttjänster föreligger när transporttjänster på ett statligt förvaltat järnvägsnät för nationell och internationell järnvägstrafik tillhandahålls enligt bestämmelser i nationell lagstiftning som genomför direktiv 2012/34/EU, vilka innebär att tilldelningen av järnvägsinfrastrukturkapacitet baseras på ansökningar från järnvägsföretag och att samtliga ansökningar ska tillmötesgås i största möjliga utsträckning?

Ska artikel 5.1 första stycket i direktiv 2004/17/EG tolkas på så sätt att en verksamhet som bedrivs av ett sådant järnvägsföretag som avses i direktiv 2012/34/EU och som innebär att allmänheten erbjuds transporttjänster på ett järnvägsnät utgör sådant tillhandahållande eller sådan drift av nät som avses i bestämmelsen?

Källa: Konkurrensverket