– Det som kan hända är att domstolen tydliggör kriterierna för reserverad upphandling. Jag är helt övertygad om att vi kommer att ha den här möjligheten i framtiden, men att vi kanske behöver ta hänsyn till ytterligare någon parameter när vi upphandlar, säger Per Johansson, upphandlare i Uppsala kommun.
Första ”ronden” gick till Uppsala kommun när Förvaltningsrätten i Uppsala godkände en reserverad upphandling av vård- och omsorgsboende.
Fyra vårdbolag har med stöd av Vårdföretagarna överklagat domen med en rad principiella invändningar mot den nya lagstiftningen från 2023, som nu prövas rättsligt för första gången.
– Jag vet flera kommuner som väntar på utgången av målet och som är nyfikna på idéburen sektor och att öka mångfalden av aktörer. Så det är ett är principiellt jätteviktigt mål – inte bara för kommunen och Ersta diakoni utan faktiskt för hur svensk välfärd ska se ut framöver och där vi kan få verklig mångfald och trygghet för skattebetalrna, säger Stefan Nilsson, direktor för Ersta diakoni, som nu går i väntans tider på dom för att skriva avtal med Uppsala kommun om driften av Ferlin vård- och omsorgsboende.
Han medverkade vid ett webbinarium i fredags som branschorganisationen Famna anordnade för att sprida kunskap om Uppsala kommuns reserverade upphandling.
Johan Eikman, avdelningschef inom Uppsala kommuns vård- och omsorgsförvaltning, gav en bakgrund till ärendet:
– I grunden handlar det om att vi vill ha en mångfald av aktörer med i det här fallet vård- och omsorgsboenden som kan drivas av privata aktörer, idéburna aktörer och i kommunal, egen regi.
– Då såg vi att den nya lagstiftningen gav möjligheter att bredda och möjliggöra att fler boenden kan drivas av idéburna aktörer. Det var också ganska enhetligt från politiken att vi ville testa lagstiftningen med reserverad upphandling.
Per Johansson, ansvarig upphandlare, fick frågor om han upplevde det som ”läskigt” att pröva ny lagstiftning.
– Jag tycker ju inte det – mer att det varit spännande och där vi nog varit först att landa med tilldelning.
Han medgav att det var lite av ”lättnadens suck” att få rätt i domstol – även om kommunen känt sig trygg med att man gjort korrekta bedömningar.
– Det är alltid lite nervöst när saker går till överprövning och lite extra nervöst just i det här fallet eftersom det är ett så viktigt mål.
Per Johansson är försiktig med tips till andra kommuner om det nya regelverket innan rättspraxis etablerats.
Men han lyfter fram att många av de villkor som behöver uppfyllas för att använda lagstiftningen (19 kap. 25 a § LOU) täcks in av ”systemet” med idéburna organisationer och där kommunen inte behöver ta hänsyn i varje upphandling.
– Förvaltningsrätten har nu konstaterat att det finns tillkommande krav eller villkor för att genomför en sån här upphandling och där bolagen listade sju krav, vi fyra genom ombud och Förvaltningsrätten säger att det är fem tillkommande krav.
– Lärdomarna kommer att bli vilken hänsyn som man måste ta för olika tillkommande kriterier för att kunna genomföra en reserverad upphandling, säger Per Johansson.
Förvaltningsrätten ger Uppsala kommun rätt om fyra av de så kallade kumulativa kriterierna:
- De idéburna aktörerna ska tjäna allmänintresset och inte styras av affärsmässiga överväganden.
- De ekonomiska villkoren ska vara godtagbara i budgethänseende.
- Reservationen ska bidra till att uppnå sociala mål.
- Eventuella vinster ska återinvesteras.
Utöver det krävde Förvaltningsrätten också som ”femte punkt” att ersättningen endast ska täcka leverantörens kostnader.
– På den punkten menar domstolen att bolagen inte visat att ersättningen inte överstiger kostnaderna. Här kan ju olika aktörer också ha olika kostnader för samma tjänst – beroende på hur den utförs, säger Per Johansson.
Webbinariet går att ta del av via Famnas webbplats. Här är domen från Förvaltningsrätten i Uppsala.
