Snart börjar nya ramavtal gälla för området programvaror och tjänster och en studie av utfallet av innevarande avtal visar att det har gått rejält tungt för öppna program.
Försäljningsstatistiken pekar på en total försäljning på 580 miljoner kronor under de fem första kvartalen av ramavtalens löptid. Av den summan utgör området öppen programvara en försvinnande del, nämligen 8 miljoner kronor.
Olika affärsmodeller
Affärsmodellen för öppna program skiljer sig ganska mycket från affärsmodellen för traditionella eller proprietära program. Öppna program kostar inget i inköp. Istället ligger samtliga kostnader på eventuell anpassning, service samt support.
Mats Östling, it-strateg på Sveriges Kommuner och Landsting har en teori om varför det gått trögt hittills för öppna program vid offentlig upphandling:
— Det finns fortfarande en rätt stor osäkerhet runt hur man bär sig åt för att upphandla öppna program och det beror delvis på att de inte följer de traditionella licensmodellerna.
Om man ska kunna få riktiga och relevanta jämförelser mellan traditionellt licensierade program och öppna program då måste man ju ställa frågor som skiljer sig från de man har ställt tidigare.
Problemet enligt Mats Östling är att man traditionellt tittar nästan uteslutande på olika kvantitativa siffror som hänger ihop med hur leverantörerna tänker ta betalt för själva licensen. Leverantörer av öppna program skriver i det läget noll i samtliga fall men det betyder inte att öppna program är gratis:
— Underhåll och support kostar och det gör det ju även med vanliga program. Man måste ha ett annat sätt att beskriva vad man vill åstadkomma och att man vill ha en totalsumma för exempelvis tre år som inkluderar eventuella licenskostnader, underhåll- och supportavtal, utvecklingskostnader och installation.
Anpassning
I de allra flesta fallen då öppna program har upphandlats har det rört sig om färdigförpackade program och operativsystem exempelvis office-lösningar och operativsystemet Linux. Ett annat problem enligt Mats Östling gäller vid upphandling av program då leverantören av en öppen lösning erbjuder en produkt som enbart till viss del uppfyller kravspecifikationen och till en fast summa erbjuder en anpassning av resterande del. Det gör att en del kunder hamnar i bekymmer då de inte kan se hur resultatet kommer att se ut.
— Trots att den totala kostnaden kan bli mycket lägre än om man väljer en färdig programvara som man inte kan anpassa överhuvudtaget så faller valet på traditionella lösningar. Kunden är osäker och frågar sig om det är möjligt att välja någonting som inte är riktigt klart, säger Mats Östling. Han tillägger:
— Det är bara en illusion att traditionella program är färdiga från början. Alla system kräver att man lägger ner mycket anpassningsarbete när de väl är inköpta även om gränssnittet är klart från början.
Ökad kompetens krävs
Mats Östling pekar på att det krävs en ökad kompetens hos både upphandlaren och beställare men även en ökad medvetenhet hos organisationen för att öppna program ska få större genomslag vid upphandlingar.
Ett initiativ för att öka medvetenhet och kompetensen i de här frågorna är det kompetenscenter som snart kommer att öppnas på internet. Det är Sveriges Kommuner och landsting som ligger bakom centret.
Ytterligare ett problem i samband med upphandling av öppna programvaror är enligt Mats Östling osäkerheten kring vilka leverantörer som finns och vad respektive leverantör kan ge för support. Ett steg i riktning mot att skingra den osäkerheten är bildandet av open source-leverantörsföreningen. Den nås på adressen www.opensourcesweden.se.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer