Enligt upphandlingslagarna ska alla upphandlingar över tröskelvärdet efterannonseras. Trots det är det många som missar att göra det. Faktum är att Sverige är det EU-land som redovisar de sämsta siffrorna avseende efterannonsering. Det leder till brister i statistiken och sämre transparens och insyn i offentliga affärer.
För att öka antalet efterannonser har Konkurrensverket startat ett tillsynsprojekt om efterannonsering. Som ett första steg i projektet informerar vi om skyldigheten och nyttan med efterannonsering. I ett senare skede kommer Konkurrensverket att starta tillsynsärenden mot myndigheter som genomför upphandlingar som ska efterannonseras.
Det är lätt att tro att en upphandlingsprocess är klar när kontraktet har undertecknats. Men i upphandlingsprocessen ingår även att annonsera resultatet av en upphandling. Resultatet av en upphandling över tröskelvärdet ska annonseras i databasen TED. Det är ett lagkrav enligt upphandlingslagarna. Även de nya upphandlingsdirektiven, som är under implementering, innehåller krav på efterannonsering.
Efterannonsering ska göras av alla upphandlingar över tröskelvärdet. Skyldigheten gäller för både A- och B-tjänster och för alla pphandlingsförfaranden i LOU, LUF och LUFS.
Ett viktigt syfte med efterannonser är att lägga grunden för en heltäckande och pålitlig statistik. Sådan statistik skapar förutsättningar för välgrundade politiska beslut på upphandlingsområdet, såväl hos upphandlande myndigheter som på policynivå nationellt och på EU-nivå. Statistiken används även i det stödjande arbetet, genom att den hjälper till att peka ut områden med ökat behov av stödinsatser. Utöver bra statistik så leder efterannonsering även till ökad transparens av de offentliga inköpen. Det ger allmänheten bättre insyn och förbättrar förutsättningarna för uppföljning.
Utöver att bidra till statistik och transparens finns för den enskilda myndigheten en mer direkt fördel med att efterannonsera. Den leverantör som vill överklaga ett avtals giltighet har normalt sex månader på sig att göra det. Om upphandlingen efterannonseras kortas denna frist ner till 30 dagar från det att annonsen publiceras i TED. Denna möjlighet gäller även för upphandlingar under tröskelvärdet.
Ur ett statistikperspektiv är kontraktets värde den allra viktigaste uppgiften i en efterannons. Det är därför viktigt att värdet beräknas efter bästa förmåga. Värdet av ett kontrakt kan vara svårt att beräkna. Särskilt om det är ett ramavtal. Om det inte finns ett fast värde på kontraktet ska en uppskattning göras. En sådan uppskattning kan exempelvis göras med vägledning av tidigare inköp.
För att en efterannons ska vara komplett ska den förutom värdet bland annat innehålla uppgift om vilket förfarande som har använts i upphandlingen och vilka kriterier som legat till grund för tilldelningen. Annonsen ska också innehålla information om hur många anbud som mottagits och uppgifter om vilken eller vilka leverantörer som tilldelats kontrakt. Alla uppgifter i efterannonsen är obligatoriska att fylla i. Det gäller även om dessa uppgifter inte framstår som obligatoriska i det e-verktyg som eventuellt används för att göra efterannonsen.
Det finns flera sätt att skicka efterannonsen på. Man kan bland annat fylla i efterannonseringsformuläret och skicka för publicering i TED. Den som använder sig av ett e-verktyg kan ofta efterannonsera via detta. Det är alltid den upphandlande myndigheten som har ansvaret för att efterannonsering görs och att efterannonsen kommer fram till TED.
I stort sett varje myndighet har upprättat skriftliga riktlinjer för hur en upphandlingsprocess går till. Riktlinjerna bör innehålla information om hur efterannonsering går till och att efterannonsering är en lagstadgad skyldighet vid upphandlingar över tröskelvärdet. Konkurrensverket uppmanar därför alla upphandlingschefer, och alla upphandlare, att se över riktlinjerna på er myndighet och att göra de ändringar som krävs.
Dan Sjöblom
Generaldirektör
Konkurrensverket
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer