Kategori: Debatt

Utgången av Högsta förvaltningsdomstolens dom i målet om så kallade golvpriser är inte särskilt anmärkningsvärd. Däremot är det nog många som undrar hur långtgående slutsatser vi kan dra av HFD:s argumentation. Är det exempelvis uteslutet att använda golvpriser i utvärderingssyfte, skriver Cassandra Schön.

Det ställs för få konkreta och mätbara krav i de offentliga affärerna. Och ofta ställs krav på leverantörerna som inte går att mäta, skriver Kamrul Islam och förordar att affärer görs enligt en projektmodell.

I mitten av 1920-talet var GM:s vd tidigt ute med att få kunderna att köpa bilar oftare än de behövde. 100 år senare är det hög tid att ställa om linjära tankesätt till cirkulära. Insikten om resursernas knapphet måste föras in i upphandlingskriterierna, skriver Per Grankvist och belyser vilka utmaningar trä- och möbelindustrin står inför.

Bara 30 procent av de 150 största leverantörerna till offentlig sektor har information till denna kundgrupp på sina webbplatser. Ynka 18 procent har information om vilket värde man tillför dessa kunder. Det är dags för leverantörerna att öka sin digitala dialog med offentlig sektor, skriver Magnus Josephson och Charlotte Wormbs.

Vi är väldigt glada över rubriken i Ellen Hausel Heldahls och Birgitta Laurents debattartikel, även vi välkomnar en bättre leverantörsdialog, skriver Eva Ternegren och Henrik Karlsson från Inköp och upphandling i Göteborg, i ännu en kommentar till debatten om Svenskt Näringslivs undersökning.

Svenskt Näringsliv skickar varje år ut en enkät till medlemsföretag med frågor om det lokala företagsklimatet (LFK). En upphandlingsfråga har funnits med i vår LFK-undersökning sedan år 2006. Inte vid något tillfälle har medelvärdet för Göteborgs del nått upp till betyget 3 på en sexgradig skala, vilket motsvarar godkänd, skriver Ellen Hausel Heldahl och Birgitta Laurent och fortsätter debatten med Inköp och upphandling i Göteborg.

Vi välkomnar en seriös undersökning kring Sveriges upphandlingsbästa kommun. Det skriver Henrik Karlsson och Eva Ternegren, Inköp och upphandling i Göteborg, i en kommentar till Ellen Hausel Heldahls och Birgitta Laurents debattartikel om Svenskt Näringslivs företagsundersökning. I den får Göteborg bottenbetyg.

Mycket av det som företagen möter i sin vardag ligger direkt under kommunernas ansvar. Det handlar om tillsyn, om bemötande och om en rättssäker och effektiv myndighetsutövning. Drygt 30 000 företagare tycker varje år till om företagsklimatet i sin kommun i Svenskt Näringslivs undersökning. Göteborg får bottenbetyg.

Med jämna mellanrum får jag samtal från företagare som vill överpröva en upphandling eller till och med polisanmäla vad de anser vara jäv och/eller korruption, skriver Sten Lövrup.

Fler företag måste bli intresserade av att delta i konkurrensen om de offentliga kontrakten. Ett sätt att nå detta mål är att upphandlingsdokumenten tvättas från onödiga krav. Mot den bakgrunden har vi låtit översätta en holländsk proportionalitetsguide till svenska. Guiden är framtagen av Upphandlingsmyndighetens systerorganisation i Nederländerna, skriver Ellen Hausel Heldahl och Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv.

Det finns ingen motsättning mellan den goda affären och upphandlingslagstiftningen. Den synen är inte bara min, den är också tydlig i regeringens nationella upphandlingsstrategi, skriver Per Finnhammar i en debattartikel.

I en nyligen publicerad artikel här på Upphandling24 har Amar al Djaber och Sarmad Abdul Nabi redogjort för Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 3713-17. Kammarrätten anger att avrop från ett ramavtal inte får leda till ett nytt ramavtal utan måste resultera i ett upphandlingsrättsligt kontrakt. Artikelförfattarna drar av domen en allmän slutsats att det inte är tillåtet att avropa avtal som inte specificerar någon garanterad kvantitet.

Sverige släpar efter när det gäller hur väl digitala tjänster utformas efter användarnas behov. I nästa version av den nationella upphandlingsstrategin måste användarperspektivet lyftas fram, skriver Clas Thorén, Åke Walldius och Tomas Berns. De hänvisar till en rapport som visar att it-strul kostade det privata näringslivet över 44 miljarder kronor under 2016.

Om vi tar bort den osunda konkurrensen och ser till att utföraren får vettigt betalt kommer den inte att behöva sänka lönerna. Då försvinner behovet av att ställa arbetsrättsliga villkor, skriver Gustav Knopp.

Outsourcing av ekonomiska skäl är inget hållbart argument. I dag är det alldeles för enkelt och kostnadseffektivt att skapa effektiva och säkra privata moln som stöder landets digitalisering, skriver Jan Hedlund.