Det var under ett välbesökt seminarium under Almedalen i dag med rubriken ”Så blir Stockholms läns landsting Sveriges bästa offentliga upphandlare” som Ann Fryksdahl, enhetschef Upphandlingstillsyn på Konkurrensverket, gav indikationer på att de nu kommer att släppa på blåslampan de haft på SLL under några år.
Sedan 2013 har ett tiotal upphandlingar hamnat i rätten och SLL har betalat över 37 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift. Så sent som för ett par veckor sedan kom senaste två domarna som innebar 20 miljoner kronor i avgift.
Det kallade finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) för ett lågvattenmärke.
Ann Fryksdahl menar att en del i de många ärenden som drivits mot SLL handlat om att Konkurrensverket velat se en förändring i beteende.
– Men här upprepades samma argument. Nu ser vi en förändring och det är inget självändamål att driva ärenden mot SLL utan vi vill se effekt och förändring, säger Ann Fryksdal.
Det ligger ett ärende från 2016 hos Konkurrensverket, men det hoppas Irene Svenonius ska bli det sista och hänvisar till nollvisionen.
– Vi ser att vi haft en del administrativa brister. Många andra, stora upphandlande myndigheter har avtalsdatabaser där man ser exakt där avtal löper ut, något som gör att man har en god framförhållning i när man behöver inleda upphandingar. Vi ska vara en sällan förekommande part hos er i fortsättningen, säger Irene Svenonius.
Ann Fryksdahl på Konkurrensverket pekar på att de sett ett mönster i SLL:s överträdelser.
– Vi har fått i huvudsak två argument i de ärenden vi drivit och de har varit politisk oenighet om vårdvalets vara eller inte vara och därför avvaktat med att upphandla. Det andra argumentet har varit att inte upphandla på grund av patientkontinuitet, säger hon.
Samtidigt pekar hon, lätt lakoniskt, att det inte är argument som håller.
– Politiskt käbbel är inte ett undantag enligt upphandlingslagstiftningen. Dessutom är argumentet kring patientkontinuitet lite motsägelsefulla eftersom många av de avtal vi tittat på varit ettåriga. Då tänker vi så här att, om man vill ha en kontinuitet som argument är det kanske upphandla på 1+1+1+1 år, säger Ann Fryksdahl.
Irene Svenonius håller med om kritiken kring den politiska osäkerheten och anser att det inte är ett argument.
– Under tiden politiken diskuterar kan man göra tillfälliga upphandlingar som säkrar sjukvårdskapaciteten. Jag tror att man försökt konstruera skäl som i grunden handlar om att man vill fortsätta med de leverantörer som har varit. Jag kan förstå att det finns ett problem med patientkontinuitet. Sjukvård, liksom äldreomsorg och andra områden, kanske är illa valt för att genomföra offentliga upphandlingar där man byter vårdgivare med en viss periodicitet. Därför är både vårdval och lagen om valfrihet i grunden ett bättre sätt att köpa sjukvård, säger Irene Svenonius.
Hon anser att det är viktigt att få ut så mycket verksamhet som möjligt för pengarna.
– Upphandling ska vara ett viktigt verktyg, inte ett hinder.
Hon lägger ett stort ansvar på tjänstemännen och menar att det är deras ansvar att lägga fram förslag till politikerna som de har att säga ja eller nej till.
– Och då måste politiken ta sitt ansvar och säga ja eller nej, säger Irene Svenonius.
Ulrica Dyrke, Konkurrensexpert på Företagarna tycker inte att direktupphandlingar skapar bra affärer.
– Om man inte konkurrensutsätter kan man få till ett bra avtal, men det går inte att veta. Och det är just det offentlig upphandling handlar om: Att ha en framförhållning så att man kan se till att fånga upp flera bra anbud och göra det bästa för våra skattepengar, säger Ulrica Dyrke.
Upphandlingsmyndighetens generaldirektör, Inger Ek, menade att det är strongt av SLL att ta sikte mot att bli den bästa offentliga upphandlaren i Sverige och konstaterade att de redan är den största upphandlande myndigheten med Trafikverket som tvåa. Med det följer ett stort ansvar, enligt Inger Ek.
– Det allra viktigaste i det här avseendet är att se till att man arbetar långsiktigt och strategiskt, framgångsrikt med att göra hela inköpsprocessen till en strategisk fråga.
Just detta är något Irene Svenonius tar med sig från seminariet.
– Det var väldigt bra och något jag tar med mig, att ledningen har fokus på upphandling och inköp – att den får en tung plats i organisationen där vi fokuserar på tydliga mål och övergripande strategier för att kunna göra goda affärer. Samtidigt ska vi på den översta ledningsnivån avhålla sig från att vara operativa och taktiska utan se inköpsprocesser i sin helhet, säger Irene Svenonius till Upphandling24 efter seminariet.
Hon har även med sig Jon Radefalk, strategisk affärsutvecklare på Securitas, inspel om att inte ställa krav som inte följs upp, men följa upp så att det genomförs som överenskommits.
– Jag tar med mig att inte bara sätta upp inte bara piskor i våra avtal utan även morötter där innovation under avtalstiden ska belönas till de som gör mer än vad som utlovas i avtal. Det är viktigt eftersom vi vill ska använda upphandling till innovation och kvalitetsutveckling. Där blir detta viktiga redskap. Jag tar också med mig vikten av att ha ett öra mot leverantörsledet inför upphandling för att förstå marknaden och att affärslogiken är olika i olika branscher, säger Irene Svenonius.
Efter seminariet är tillfredsställelsen stor kring enigheten om den goda affärens betydelse i offentlig upphandling.
– Jag är nöjd över att alla verkar överens om att offentlig upphandling också handlar om goda affärer, men också konstaterandet att vi är Sveriges största offentliga upphandlande myndighet med Trafikverket som nummer två. Jag hoppas vi kan ha ett nära samarbete eftersom de gjort resan vi behöver göra – från upphandling till inköp, säger Irene Svenonius till Upphandling24.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer