Nya justitierådet berättar om domstolens senaste avgöranden

Det var i mars som Helena Rosén Andersson utsågs till nytt justitieråd. Hon är utbildad hovrättsassessor och har bakgrund som domare i allmän domstol. Fram till i oktober var hon delägare i Advokatfirman Lindahl där hon främst var inriktad på upphandlingsrätt, kommunalrätt och tvistlösning med expertis kring upphandling av energi, renhållning, vatten och avlopp samt kollektivtrafik.

Den 2 oktober började Helena Rosén Andersson sitt nya uppdrag som justitieråd, som en av 15 domare i Högsta förvaltningsdomstolen som skriver vägledande avgöranden inom bland annat områdena skatt och socialförsäkring. På Upphandlingskonferensen berättar hon om sina tankar om arbetet med upphandlingsmål i Högsta förvaltningsdomstolen.

I sin nya roll som justitieråd har Helena Rosén Andersson använt ett citat från Neil Gorsuch, som när han nominerades till domare i USA:s högsta domstol sa: ”when you become a judge, you fiercely defend only one client – the law”. Hon anser att domarens oberoende är en nödvändig del i en demokratisk rättsstat.

Hon tar med sig viktig kompetens till Högsta förvaltningsdomstolen. Det är inte minst viktigt då hon anser att det finns särskilda utmaningar när man arbetar med upphandlingsrätt.

– Viktigt är att fokusera på den kommersiella affären som upphandlingsförfarande ska resultera i. Den största utmaningen är därför att minska de obligatoriska formaliakraven i en upphandling till det som är nödvändigt för att säkerställa att de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna upprätthålls och i stället öka fokus på de kommersiella villkoren som ingår i det kontrakt/ramavtal som utannonseras i en viss upphandling, säger Helena Rosén Andersson.

Vad tycker du om svensk upphandlingslagstiftning?
– Svensk upphandlingslagstiftning följer och genomför EU-lagstiftningen. Det är också den svenska lagstiftarens utgångspunkter i varje lagstiftningsärende. Så i den meningen står sig svensk upphandlingslagstiftning väl i ett europeiskt perspektiv.

Med sig in i sitt nya arbete för hon in sin kompetens kring kommunalrätt, statsstöd, handlingsoffentlighet och sekretess.

Är det några särskilda uppgifter kring upphandlingsjuridiken som du vill ta dig an som justitieråd?
– Högsta förvaltningsdomstolen skapar prejudikat. Det sker med utgångspunkt från de överklaganden av avgöranden som meddelats av landets kammarrätter. Det går därför inte särskilt att uttala sig om vilka frågor man som justitieråd särskilt vill ta sig an, säger hon.

Varje år hanterar Högsta förvaltningsdomstolen mer än 500 mål. Oavsett typ av mål är alla mål i Högsta förvaltningsdom-stolen speciella i ett avseende.

– Prövningstillstånd meddelas som huvudregel i Högsta förvaltningsdomstolen endast om det finns en fråga i målet där det råder oklarhet kring hur lagstiftningen ska tolkas. Det ska finnas ett behov av ett avgörande som kan vägleda domstolar och myndigheter i hur fall med liknande omständigheter ska bedömas i framtiden, säger Helena Rosén Andersson.

Hon tog sin juristexamen i Lund 1990, gjorde notarietjänstgöring vid Mölndals tingsrätt 1991–1993 och fick sin domarutbildning vid Hovrätten för Västra Sverige mellan 1993 och 1999, som hovrättsfiskal och sedan hovrättsassessor. Mellan 1999 och 2005 tjänstgjorde hon som utredningssekreterare och rättssakkunnig på Regeringskansliet, och jobbade med lagstiftning kring offentlig upphandling.

Det nytillträdda justitierådet har genom åren gjort sig känd som en flitig debattör, artikelförfattare och föreläsare inom upphandlingsrättsliga frågor. Hon är dessutom redaktör och huvudförfattare för Wolters Kluwers kommentarer till lagarna om offentlig upphandling.

En lite mer okänd titel är att hon också är ordförande för Lerums Konståkningsklubb, en klubb som startades av hennes föräldrar och där hon som tidigare aktiv konståkare, arbetar med att utveckla gräsrotsverksamheten.

Läs mer och anmäl dig till konferensen här!