
– Det är ett strategiskt val, kommenterar Cathrine Holgersson, ny vd för branschorganisationen sedan ett par månader tillbaka, för Upphandling24.
Företrädaren som vd, Anders Nordstrand, gjorde annars ”Exit LOU” till en huvudfråga för Sveriges allmännytta, som representerar kommunägda bostadsföretag.
Men undantagkravet fick aldrig fäste i de politiska partierna – förutom från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Så sent som förra veckan röstade Riksdagen nej till LOU-undantag för allmännyttan. Den statliga utredning som föreslog ett undantag presenterades redan för tre år sedan och tycks numera begravd inom Regeringskansliet.
Cathrine Holgersson utvecklar organisationens nya vägval om att istället försöka påverka unionsrätt och lagstiftning:
– Vi bedömer att det är bråttom för både allmännyttan och för byggbranschen och då ser vi att detta kan skapa snabbare förändring. Vi har lagt mycket tid på frågan i många år, men ser nu bättre möjligheter att åstadkomma förändring i de delar av LOU som är en följd av en svensk överimplementering. Det handlar om att göra dem mer anpassade till bostadssektorns verklighet, snarare än att driva en principiell fråga som har visat sig svår att få politiskt gehör för.
Den nya strategin kommer i ett läge när EU ser över upphandlingsdirektiven och där Sveriges allmännytta tagit chansen att lämna in synpunkter.
Men framför allt ser branschorganisationen ett utrymme att förändra det svenska regelverket utifrån det man ser som ”en övertolkning av de svenska reglerna” (poddintervju, bostadspolitik.se).
– Den svenska överimplementeringen innebär stora konsekvenser för våra medlemmar. Vi bedömer att det är främst överprövningarna som är problematiska – även en korrekt utförd upphandling kan överprövas, och även om våra medlemmar nästan alltid får rätt i domstol så är skadan redan skedd, säger Cathrine Holgersson.
Hon tillägger att det leder till att medlemsföretagen tvingas att upphandla ”så formaliserat som möjligt” istället för att agera affärsmässigt.
– Vi har i denna del bland annat kikat på det norska regelverket där möjligheterna till överprövningar är begränsade när det är fråga om upphandlingar som understiger EU:s tröskelvärden. I Norge är det således inte möjligt för en missnöjd leverantör att okynnesöverpröva och på så sätt fördröja en nödvändig anskaffning för det allmänna, säger Cathrine Holgersson.
Hon lyfter fram behovet av fler förändringar.
– Sverige har satt en väldigt låg gräns för direktupphandlingar jämfört med direktivet – nästan hälften av alla annonserade upphandlingar är en följd av den svenska överimplementeringen. Tittar vi på offentliga byggentreprenadkontrakt är den siffran betydligt högre.
– I Sverige blir det alltså i princip lika komplicerat att upphandla ett bostadshus som ett soprum. Det är uppenbart att nuvarande ordning skapar onödiga trösklar och hindrar en god offentlig affär inte minst för de mindre leverantörerna som inte har interna resurser eller den kunskap som krävs för att delta i ett annonserat förfarande enligt LOU, säger Cathrine Holgersson.
Hon tror på en god chans att få gehör för förändringar utifrån ett generellt löfte från regeringen att man ”inte vill ha en övertolkning av de europeiska reglerna”.
– Vi ser definitivt stora möjligheter, här har riksdagen stora möjligheter att ta ett relativt snabbt beslut som inte kostar några skattepengar men som minskar kostnaderna för allmännyttan och skapar fler arbeten i byggbranschen
Det här var sannerligen goda (och kloka) nyheter!
Intressant jämförelse med norska förhållanden – hur ser det ut i övriga Europa? Är rättsmedelsdirektivet tillämpligt rakt av även på eventuella nationella regelverk (dvs under tröskelvärdena). Någon som vet?
Verkar blåsa nya friska vindar på SABO – väl det.