Trafikverkets bedömning – efter att ha granskat 86 avtal för basunderhåll av vägar – är att obalanserad prissättning förekommer i hela 90 procent av de kontrakt som börjat gälla sedan 2015.
Granskningen bygger bland annat på enkätundersökningar där obalanserad budgivning definieras som större avvikelser i pris i förhållande till Trafikverkets kalkyl.
Kartläggningen är en ett resultat ett uppdrag från regeringen, som i sin tur grundat sig på kritik från Riksrevisionen med slutsatsen att Trafikverkets kostnader för vägunderhåll ligger drygt 40 procent över de prisnivåer som upphandlats.
–Det är många saker som kan påverka om en budgivning i underhållskontrakten blir obalanserad. Ett exempel är otydliga förfrågningsunderlag som kan leda till diskussioner om omfattningen av entreprenörens åtagande. Det i sin tur kan påverka entreprenörens vilja att lämna obalanserade priser redan i anbudsskedet, säger Christina Sandin, utredningsledare vid Trafikverkets avdelning Inköp och Logistik.
Trafikverket lyfter också självkritisk fram att alltför stort fokus på pris – och ingen hänsyn till kvalitet – lockar entreprenörer till strategisk prissättning.
Styrning av prissättning och upphandling genom öppet förfarande är två förändringar som myndigheten nu tänker pröva för att motverka obalanserad budgivning:
- ”Vallentuna-domen” från HFD i maj ses av Trafikverket som en mer rimlig begränsning för att kunna styra prissättningen, jämfört med den tidigare så kritiserade golvprisdomen. Men hänvisning till Vallentunadomen som juridisk grund tänker sig myndigheten en modell där en mindre delmängd inom ett kontrakt prissätts och att övriga delmängder prissätts per automatik i förhållande till detta pris.
- Förhandlat förfarande – istället för ett öppet förfarande – ska också utredas närmare och i ett första skede prövas i vissa testupphandlingar. Trafikverkets bedömning är att spekulativa priser bör kunna justeras genom en förhandlingsmodell.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer