Så ska bamba bli hållbar

Allt fler kommuner sätter mål för att minska matens miljöpåverkan, främst kring matsvinn, andel ekologiskt och klimatpåverkan.  

Däremot kan det vara en utmaning för kommunerna att arbeta med flera miljöaspekter kring maten samtidigt. Det konstaterar Världsnaturfonden, WWF.

– Det är lätt att man hamnar i att arbeta för antingen minskad klimatpåverkan, eller ökad biologisk mångfald eller minskat matsvinn, säger Ulrika Backlund, projektledare för hållbar mat i ett pressmeddelande.

WWF har tagit fram en vägledning med förslag på tidsatta mål för matens påverkan på både klimat och biologisk mångfald, samt för att mindre mat ska hamna i soptunnan.  

Målen kan användas inom kommunernas egna verksamheter. Den innehåller även specifika mål för kommunens representation såsom möten och konferenser. Dessutom krav att ställa på aktörer som har arrangemang eller säljer livsmedel på mark eller i fastigheter som kommunen äger, till exempel idrottshallar eller kulturarenor. 

Vägledningens sex mål:

• Biologisk mångfald: Mål för andel ekologiskt, samt mål för kött och ost baserat på WWFs Köttguiden, samt för fisk och skaldjur baserat på WWFs Fiskguiden.
• Klimat: Mål för klimatutsläpp per kg livsmedel eller per måltid. Målen baseras på måltidsverktyget One Planet Plates klimatbudget som är beräknad utifrån Parisavtalets 1,5-gradersmål.
• Matsvinn: Mål för svinn på tallrik, vid servering och i kök – med olika mål för förskola, grundskola, gymnasium och äldreboenden.
• Egen representation, till exempel möten, och andra arrangemang i staden: Mål om andel livsmedel som uppfyller krav kring biologisk mångfald och klimat.
• Försäljning av mat i fastigheter eller på mark som kommunen äger: Mål om andel avtal som innehåller krav kring klimat och biologisk mångfald.
• Integrera maten i hela skolan: Mål för andel skolor som har handlingsplan för att arbeta pedagogiskt och systematiskt med maten.