Hållbar Utveckling Skåne, HUT, är en ideell förening som arbetar med att främja dialogen mellan olika aktörer, både när det gäller hållbar miljöutveckling och hållbar social utveckling i Region Skåne.
Byggbranschen står för nästan 30 procent av Sveriges avfall, så frågan hur man ska minska avfallet är angelägen, menar Helena Nilsson, projektledare på HUT Skåne.
HUT Skåne skapade upphandlingsverktyget tillsammans med experter från olika branscher. De var överens om att offentlig upphandling skulle vara ett utmärkt verktyg för att stötta företagen att minska byggavfallet
Gruppen konstaterade att branschen i dag saknar motivation att arbeta för minskat avfall.
— Ofta är det billigare för dem att beställa in extramaterial och sedan kanske slänga, i stället för att dra på sig kostsamma väntetider i byggprocessen. Avfallskostnaden står nämligen för en väldigt liten del av ett byggprojekts totala kostnader, säger Helena Nilsson.
Med hjälp av finansiering från Re:Source drog HUT Skåne igång ett projekt för att ta fram förslag på krav man kan ställa för att minska avfall vid nybyggnation i offentliga och privata upphandlingar.
Med i projektgruppen fanns Lunds universitet, Sysav, NCC, Skanska, Trelleborgs kommun, Ronneby kommun, Helsingborgs stad, Svedala bygg, IVL och Wihlborgs fastigheter.
Relevanta krav togs fram genom workshoppar. Snabbt konstaterades att det är i projekteringsfasen som de största insatserna kan göras för att minska avfallet.
— Om man redan innan man börjar bygga tar ställning till återbruk, ombyggnad och liknande, då har man löst många knutar. Då slipper man hantera avfall som många gånger hade kunnat undvikas med god planering, menar Helena Nilsson.
Poängen är ju att inte bara återvinna så mycket som möjligt, utan att det ska bli så lite avfall som möjligt, menar hon. Alltså behöver man tänka rätt redan från början genom att exempelvis samarbeta mer med arkitekterna när det gäller materialval och möjligheter till ombyggnad av ett hus allt allteftersom behoven förändras.
— Detta görs tyvärr i rätt liten utsträckning, så här finns mycket man kan göra tillsammans, säger Helena Nilsson.
Beställaren har ett ansvar att underlätta för företagen att göra rätt, genom att ställa väl avvägda krav som spelar roll ur miljösynpunkt. Men det kräver också att beställaren är väl insatt i företagens verklighet och har kunskap om vilka krav som är effektiva, menar Helena Nilsson. Tidspress är också en faktor som ställer till det.
— Företagen är ju egentligen experterna. Därför är dialog viktigt. Det märkte vi i arbetet med upphandlingsverktyget. De medverkande tyckte det var en fantastisk möjlighet att få träffas på det här viset, för det finns sällan sådana naturliga mötesplatser. Att man får jobba mot ett gemensamt mål med så olika förutsättningar kan bli mycket mer fruktbart än man tror, säger hon.
En viktig aspekt vid beställning av ett byggprojekt är vilken ansvarsform man väljer. Vid en utförandeentreprenad har beställaren mer kontroll över utförandet och kan påverka exempelvis materialval. I en totalentreprenad har entreprenören större möjlighet att styra när det gäller materialval och tekniska lösningar. Alltså kan detta vara mer innovationsfrämjande än utförandeentreprenad.
Men trots det behöver beställaren ändå göra ett gediget programarbete och ta fram ett vettigt förfrågningsunderlag. I det nya upphandlingsverktyget finns förslag på hur man ska tänka som beställare.
— Tanken är att man ska kunna använda hela verktyget eller plocka delar som man tycker passar för den aktuella upphandlingen. Det är fritt fram att justera, verktyget är främst en idébank och inspirationskälla, säger Helena Nilsson.
Pernilla Fredholm
