Kommunsverige är en riktig tungviktare inom upphandling, sju av tio upphandlingar annonseras av kommunsektorn. I Stockholmsregionen annonserade kommunerna tillsammans med sina kommunala bolag cirka 1400 upphandlingar förra året. Den stora volymen ställer höga krav på organisation, professionalism och kunskap.
Flera tunga myndigheter som Skatteverket, Trafikverket och Arbetsförmedlingen har redan infört arbetssättet som syftar till att bryta stuprör och i stället arbeta tvärfunktionellt för att identifiera områden inom vilka mervärde kan identifieras. Till exempel genom lägre kostnader, lägre risktagande eller högre kvalitet.
Effekter? Jo, det har bland annat lett till bättre behovsförståelse, effektivare processer, färre direktupphandlingar och sänkta kostnader hos de offentliga organisationer som implementerat modellen.
Totalt annonserade Sveriges kommuner tillsammans med de kommunalt ägda bolagen 12 592 upphandlingar förra året. Många företag är beroende av att kommuner är affärsmässiga och gör affärer med näringslivet. Men det är också en win-win, kommunerna bedrivs ofta mer kostnadseffektivt genom mer och bättre upphandlingar.
Här ligger Stockholmskommunerna i framkant, i snitt läggs 28 procent av den kommunala budgeten ut på privat drift till skillnad mot Sverigesnittets 15 procent. Med större volymer kan behovet av ordning och reda växa, något som kategoristyrning syftar att skapa. Hur långt har då kommunerna i Stockholm kommit i resan mot inköpsmognad där kategoristyrning är en bärande del?
Även här ligger kommunerna i länet i framkant. I början på året fick kommunerna själva svara på om de infört kategoristyrning i en undersökning av Svenskt Näringsliv. Fyra kommuner svarar att kategoristyrning omfattar alla kommunens inköp, åtta kommuner svarar att kategoristyrning tillämpas för delar av inköpen. Ytterligare fem kommuner svarar att de planerar att införa kategoristyrning.
Trenden är positiv, men det är dock viktigt att poängtera att införandet av kategoristyrning är krävande och brukar innebära ganska stora organisationsförändringar. Det finns många steg på vägen där man som kommun kan börja, till exempel genom att göra en övergripande analys över sina inköpskostnader och identifiera ett antal områden med god förbättringspotential.
Helt plötsligt kanske det blir glasklart att fordon och livsmedel är de områden där kommunen ser störst vinster med att införa ett kategoristyrt arbetssätt.
Varje år mäter Svenskt Näringsliv företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner, upphandling är den fråga där företagen ger sämst betyg. Snittpoängen för samtliga av Stockholms 26 kommuner är 2,7 på en sexgradig skala.
Att införa kategoristyrning behöver inte nödvändigtvis automatisk resultera i nöjdare företag. Modellen syftar till att effektivisera ett viktigt område inom offentlig sektor. De kommunala inköpen uppgår till cirka 500 miljarder kronor om året, här finns mycket att hämta.
Effekterna kanske blir tydligast internt, metoden växte trots allt fram hos företag som ville få ner sina inköpskostnader. För merparten av företagen där ute bör dock andra effekter av kategoristyrning, såsom ökat fokus på kvalitet, proaktivt inköpsarbete och ökad avtalstrohet göra den offentliga affären mer attraktiv.
Införandet av kategoristyrning kommer troligtvis leda till att det blir svårare för oseriösa leverantörer att vinna anbud, något som ökar förtroendet för offentlig sektor hos både företag och medborgare.
Nathalie Marnell
Svenskt Näringsliv
va?
jows