Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
    • Expertsvar
    • LOU
    • Nya LOU
    • Förvaltningsrätten
    • Direktupphandling
    • Överprövning
    • Ramavtal
    • Juridisk krönika
    • Rättsfallsanalys
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Platsannonsera
    • Annonsera

DIS – ett underutnyttjat verktyg för en kommersiellt lyckad affär?

JuridikI LOU och LUF finns numera möjlighet att upphandla genom dynamiska inköpssystem, DIS, en helt elektronisk process till vilken alla leverantörer kan ansöka om att få delta. Förfarandet har dock fått blygsamt genomslag. Emily Tomas da Costa och Lorentz Reige, Setterwalls Advokatbyrå, tror att det kan bero på bristande kunskap om förutsättningarna för användning av DIS och de fördelar systemet medför jämfört med det mer välbekanta ramavtalet.

| 2018-05-31
Lorentz Reige och Emily Tomas da Costa, Setterwalls Advokatbyrå.

Bestämmelserna om DIS återfinns i 8 kapitlet i de båda upphandlingslagarna och är en nyhet i förhållande till tidigare upphandlingslagstiftning.

Förutsättningarna för inrättandet av ett DIS är dels att upphandlingen rör något som den upphandlande myndigheten/enheten behöver köpa regelbundet, dels att varan finns allmänt tillgängligt på marknaden och har egenskaper som upphandlaren behöver.

En vanligt förekommande missuppfattning är att DIS endast får avse enkla, mer standardiserade produkter. Det finns dock inget i lagstiftningen som hindrar att DIS används även för tekniskt komplicerade varor eller tjänster.

Det finns inte några särskilda begränsningar i förhållande till vilken typ av varor, tjänster eller byggentreprenader som kan upphandlas genom ett DIS, såvida förutsättningarna för tillämpningen av förfarandet uppfylls i övrigt.

I andra europeiska länder har exempelvis it-produkter anskaffats framgångsrikt genom användning av DIS. Utgångspunkten är dock att det ska röra sig om sådana varor, tjänster eller byggentreprenader som inte behöver anpassas till vad myndigheten/enheten behöver.

För anskaffningar som kräver särskild anpassning bör i stället användning av ett förhandlat förfarande med föregående annonsering eller konkurrenspräglad dialog övervägas.

Vid upphandlingar i ett DIS ska bestämmelserna för selektivt förfarande tillämpas. Antalet anbudssökande som får delta i systemet får dock, till skillnad från vad som annars gäller vid ett selektivt förfarande, inte under några omständigheter begränsas. Men en förutsättning för att få ansluta sig till ett DIS är att leverantören uppfyller kvalificeringskraven i upphandlingen.

DIS är i praktiken ett tvåstegsförfarande på så sätt att den upphandlande myndigheten/enheten i ett första led inrättar förfarandet, varvid alla leverantörer får ansöka om att delta, för att i ett andra led tilldela kvalificerade leverantörer kontrakt inom systemet. Inför varje kontraktstilldelning ska alltså alla anbudssökande som godkänts som deltagare i systemet bjudas in att lämna anbud på respektive kontrakt.

Upphandlaren får dela upp DIS i kategorier av varor, tjänster eller byggentreprenader och tilldela separata kontrakt för varje kategori inom systemet. Kategorierna ska bestämmas objektivt med hänsyn till egenskaperna hos den upphandling som ska genomföras inom den berörda kategorin. Tillämpliga kvalificeringskrav ska specificeras för varje kategori.

Uppdelning i kategorier är ofta ett sätt att främja små och medelstora företags möjligheter att delta i DIS, eftersom värdet av de kontrakt som ska tilldelas inom systemet därigenom begränsas. En leverantör som av exempelvis kommersiella skäl inte kan eller vill delta i alla kategorier av systemet, kan därför välja att endast delta i vissa av dessa.

I praktiken är det ofta förekommande alternativet till DIS det mer välbekanta ramavtalet. Karaktäristiskt för ett ramavtal är att det fastställer villkoren för kontrakt som senare, under en angiven tidsperiod, kommer att tilldelas för en viss typ av vara eller tjänst. Löptiden är dock som utgångspunkt begränsad till fyra år enligt LOU och åtta år enligt LUF, såvida inte särskilda skäl motiverar en längre löptid.

En väsentlig skillnad jämfört med DIS är att ramavtal utgör ”slutna system”, vilket bland annat innebär att de upphandlande myndigheter/enheter som ska använda sig av ramavtalet måste vara tydligt identifierade på förhand i något av upphandlingsdokumenten.

Av den anledningen är det exempelvis i regel inte möjligt för en nybildad upphandlande myndighet/enhet att ansluta sig till ett ramavtal som redan ingåtts av en inköpscentral.[1]

På motsvarande sätt saknas möjlighet för nya leverantörer att ansluta sig till ett ramavtal efter att det ingåtts. Ett ingånget ramavtal utgör följaktligen ett ömsesidigt slutet system på både användarsidan och leverantörssidan.

Till skillnad från ramavtal är DIS inte något slutet system. Leverantörer kan ansluta sig till DIS under hela dess giltighetstid. En ansökan om att få vara med behöver alltså inte göras när systemet inrättas. Om myndigheter/enheter har samma möjlighet att löpande ansluta sig till systemet under giltighetstiden, framgår inte av lagtexten. Däremot talar flera rättskällor för att så bör vara fallet.

I förarbetena till LOU anges exempelvis att en inköpscentral kan driva ett DIS som får användas av andra upphandlande myndigheter/enheter utan att dessa har identifierats i anbudsinfordran från början, förutsatt att det angetts i anbudsinfordran att andra upphandlande myndigheter/enheter kan komma att använda systemet.

Detta synsätt ligger dessutom i linje med att ramavtal betraktas som ömsesidigt slutna system genom en systematisk tolkning av lagtexten. Motsatsen torde innebära att DIS är avsedda att vara ömsesidigt öppna system.

Det förhållandet att DIS är ett öppet system medför, enligt vår uppfattning, åtskilliga fördelar. Förutom den stora administrativa lättnad anslutningsmöjligheterna innebär (bland annat genom att de myndigheter/enheter som senare ansluter sig slipper genomföra en annonserad upphandling för egen del), får upphandlarna tillgång till ett särskilt brett urval av anbud, vilket resulterar i effektiv konkurrens och därmed bättre ekonomiska villkor.

Det stora utbudet medför i sin tur att den problematik som ofta förekommer vid fullgörandet av ramavtal, i form av bland annat uteblivna avropssvar, leveransvägran, otillbörliga strategiska anbud och nollanbud, till stor del undviks. Till skillnad från ramavtal föreskrivs inte heller någon tidsbegränsning avseende giltighetstiden för ett DIS, vilket innebär att upphandlaren kan använda sig av systemet under mycket lång tid, förutsatt att giltighetstiden specificerats på förhand i något av upphandlingsdokumenten.

DIS är ett förfarande som erbjuder stor flexibilitet över tid, effektiv konkurrens och betydande administrativa lättnader. Trots dessa uppenbara fördelar är det, enligt vår erfarenhet, sällan DIS tillämpas eller ens övervägs av upphandlare inför en förestående anskaffning.

Skälen till detta är sannolikt bristande kunskap om hur DIS kan användas och tillämpas i praktiken, liksom de tekniska utmaningar som inrättandet av ett DIS i vissa fall kan tänkas innebära.

Vår uppfattning är dock att Sverige, likt många andra europeiska länder i framkant, kommer att använda DIS i allt större utsträckning för att möjliggöra en inte bara juridiskt korrekt, utan också kommersiellt lyckad, offentlig affär.

Lorentz Reige och Emily Tomas da Costa

Setterwalls Advokatbyrå

[1] Kretsen av avropande myndigheter i ett ramavtal kan dock identifieras geografiskt och det kan i vissa fall vara möjligt att använda ändringsklausuler, vilket ger visst (begränsat) utrymme för nybildade myndigheter att ansluta sig i ett senare skede.

Läs mer: Juridik DIS

Redaktionen

red@uh24.se

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler nyheter

Tar klivet till näringslivet

Karriär

I mitten av maj lämnar Katarina Appelqvist jobbet som inköpschef i Kungsbacka för att bygga upp konsultföretaget B3 Upphandlings nysatsning på Västkusten. ”Det känns både läskigt och superhärligt när kartan inte är ritad”, säger hon.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet.

Rundabord med sikte på ny strategi

Regeringen vill stöpa om den nationella upphandlingsstrategin till en mer praktiskt inriktad handlingsplan. Särskild vikt läggs på ökad konkurrens och att stötta offentliga inköpsorganisationer.

Lisa Hörnström

Vill skingra ”Hamburg-dimman”

Risken för att trampa över upphandlingslagarna får kommuner att tveka om samverkan med andra kommuner. Det framgår av en analys från Statskontoret, som vill att Upphandlingsmyndigheten, UHM, stärker stöd och vägledning på området.

”Tjäna på effektiva konsultinköp”

Debatt

När det finns ett löpande behov av olika typer av konsulter blir tillfälliga lösningar för konsultbemanning både kostnadsdrivande och ineffektiva. Det är märkligt att företag och offentliga verksamheter inte systematiserar sina konsultinköp för att reducera kostnaderna, skriver Jesper Molin.

Foto Anna Molander.

Stärker transporterna med nytt avtal

Region Stockholm växlar över från transportverksamhet till en ny sjukvårdstjänst genom ett nytt, åttaårigt avtal med Premedic.

Tror på dialog om matpriser

Branschföreningen Kost & Näring hoppas kunna lugna marknaden med en mall-text för prisjusteringar i livsmedelsavtal.

Lediga jobb

Chef till Skolverkets inköps- och upphandlingsenhet

Upphandlare till Stockholms universitet

  • Upphandlingscontroller till Uppsala universitet
  • Upphandlingsrådgivare till Riksbanken
  • Senior upphandlare med inriktning IT till statens inköpscentral
  • Förvaltare till Statens inköpscentral
  • Upphandlare till Norrköpings kommun
  • Strateg – försörjningsberedskap Region Gotland
  • Upphandlingskoordinator till Sollentuna kommun
  • SVT söker strategisk inköpare
  • Strategisk upphandlare till Jämtkraft
  • Upphandlare till Vaxholms stad
  • Lösningsfokuserad upphandlare med ett sinne för goda affärer till PTS
  • Familjebostäder söker Strategisk inköpare
  • Systemadministratör inom e-handel till Västerås stad
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig skriva bättre avtal

Avtalet är kärnan i affären och avtalsrätten i sig regleras inte i LOU. Därför är det viktigt att du som upphandlare sätter dig in i hur du formulerar korrekta avtal och vad du bör tänka på för att säkerställa en bra affär.

Senaste nyheterna

Tar klivet till näringslivetTar klivet till näringslivet
Rundabord med sikte på ny strategiRundabord med sikte på ny strategi
Vill skingra ”Hamburg-dimman”Vill skingra ”Hamburg-dimman”
”Tjäna på effektiva konsultinköp””Tjäna på effektiva konsultinköp”
Stärker transporterna med nytt avtalStärker transporterna med nytt avtal
Tror på dialog om matpriserTror på dialog om matpriser
Sågar underlag till ”premiären”Sågar underlag till ”premiären”
Eniga om nytt bussavtalEniga om nytt bussavtal
GUIDE UPPHANDLA MODULER

Guide–upphandla moduler

Ladda ner kostnadsfritt >
Upphandling24 har tillsammans med bolag i branschen tagit fram en guide för att upphandla moduler. Läs hela den 13-sidiga pdf:en och få tips och råd från upphandlare, leverantörer och jurister.

Senaste kommentarerna

  • Alla mot TrafikverketÄntligen händer något mot det självgoda och inkompetenta Trafikverket. Vilket annat bolag skulle försämra komforten för sina resenärer? Det räcker...
  • Sista chansen för löneenkätenHej, den publicerades de 14 februari. Läs mer här: https://upphandling24.se/sa-mycket-tjanar-upphandlare-2023/
  • Sista chansen för löneenkätenHejsan, Vecka 8 har passerat så jag undrar när årets statistik presenteras?
  • Fiskburgare i topp i jakt på matsvinnVilket utmärkt exempel på hållbarhetstänk. Bravo!
  • Sju firar tioBra jobbat, Anders!

Aktuella utbildningar

  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | 23 mars 2023
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 29-30 mars 2023 FULLBOKAD
  • LOU på två dagar | 19-20 april 2023
  • Ramavtal – fördjupnings­kurs | 3 maj 2023
  • Hållbar upphandling | 10 maj 2023
  • Leda upphandlingar effektivt | 11 maj 2023
  • Anbuds­utvärdering | Hösten 2023
  • Agil upphandling | Hösten 2023
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Hösten 2023
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Hösten 2023
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | Hösten 2023
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2023
ANNONS FRÅN AFF

Ordning och reda på avtalen

Det är viktigt att avtalen är likartade för att alla ska förstå dem, då blir det mindre risk för olika tolkningar och missförstånd. Då blir det mindre risk för olika tolkningar och missförstånd. Man kan helt enkelt fokusera på annat än olika avtalsformuleringar.

ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Utnyttja möjligheten att förhandla

Möjligheterna att förhandla inom offentlig upphandling är större än de flesta tror och ger oftast en bättre affär. Men det krävs kunskap i regelverket och i hur du praktiskt går till väga för att förhandla framgångsrikt. Petra Rantzow lär ut sina bästa tips.

Få vårt nyhetsbrev

Håll dig informerad om de senaste nyheterna inom offentlig upphandling! Prenumerera på Upphandling24:s kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, nyhetsbrev
Typ av verksamhet *
Specialområde
Jag godkänner att mina uppgifter lagras (integritespolicy) *

RSS Analyser från Inköpsrådet

  • Dialogmöten höjer konstens kvalitet
  • Då ska ska-kraven vara uppfyllda
  • Det positiva med överprövning
  • Några betalar men ingen kan uteslutas
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbud
  • Intervallutvärderingens sista suck
  • Medvetet oförstående eller okunniga?
  • Hittade vägen till nya normer
  • Förutsättningar för prisavdrag
  • Professionalisering och politisering
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lägg inte avtalet i byrålådan!

Likväl som du gör upphandlingar måste du jobba aktivt med uppföljningar av avtal, det är en viktig byggsten i en verksamhet och något som måste prioriteras menar Petra Rantzow, expert på avtalsförvaltning och kursledare på Upphandling24.

Om Upphandling24

Upphandling24 ges ut av PMP Public Media Partner AB. Ansvarig utgivare: Helle Kierkegaard

Kontaktuppgifter

Postadress: Upphandling24, c/o Garamond, Mariebergsgatan 15, 112 19 Stockholm
Besöksadress: Tegnérgatan 39,  Stockholm

Länkar

Personuppgiftspolicy »
Prenumerera på nyhetsbrev »
Annonsera »