Fakta i målet
UPS-Teknik i Väst begärde ut fakturor från Region Jönköpings län som avsåg företaget Coromatic. Coromatic hade vunnit en offentlig upphandling som Region Jönköpings län genomförde 2017. De offererade tjänsterna omfattade service och underhåll av regionens system för reservkraft vid sjukhusen i Jönköping, Eksjö och Värnamo. Fakturorna var utfärdade 2017. Begäran om att få ut fakturorna kom in till regionen under 2018.
UPS-Teknik menade att Coromatic inte begärt sekretess i samband med anbudsgivningen. Tilldelningsbeslutet i upphandlingen med tillhörande specifikation med respektive priser har redan delgivits de i upphandlingen deltagande företagen. UPS-Teknik anförde att det inte är visat på vilket sätt Coromatic skulle kunna lida ekonomisk skada om handlingarna lämnades ut.
Regionen nekade utlämnandet av uppgifterna. UPS-Teknik överklagade beslutet som sedermera kom att prövas av Kammarrätten i Jönköping.
Domstolens bedömning
Den fråga som kammarrätten hade att ta ställning till var om 31 kap. 16 § i Offentlighets- och sekretesslagen, OSL, utgjorde hinder för att lämna ut uppgifterna i fakturorna.
Kammarrätten konstaterade inledningsvis att den enskilde i detta fall är ett företag, Coromatic. Kammarrätten konstaterade även att sekretess inte är begränsad till företagshemligheter. Kammarrätten uttalade att prisuppgifter kan vara känsliga i grunden för företag som tillhandahåller komplexa tjänster på en konkurrensutsatt marknad, eftersom själva priset många gånger avslöjar hur ett företag ser på sin marknad och den egna konkurrenskraften. Det torde inte vara någon principiell skillnad mellan stora och små aktörer. Även små detaljer i till exempel en faktura kan vara avslöjande.
De aktuella fakturorna innehöll poster som delvis gick att härleda till de offentliggjorda uppgifterna rörande Coromatics anbud i upphandlingen. Enligt kammarrätten var det dock inte möjligt att dra några säkra slutsatser om kopplingen mellan anbudet och fakturorna i alla delar. Uppgifterna ur anbudet gav exempelvis inte besked om styckepris på insatserna. Fakturorna innehöll däremot vissa detaljer i dessa avseenden.
Kammarrätten menade att även om det har gått viss tid sedan fakturorna upprättades utgör tidsfaktorn inte ett tillräckligt argument för slutsatsen att företaget inte skulle lida skada vid ett röjande av uppgifterna. Kammarrätten fann att det kunde antas att uppgifterna i fakturorna skulle ge besked om Coromatics affärs- och prisstrategi på ett sådant sätt att ett röjande skulle medföra skada för företaget i den mening som avses i 31 kap. 16 § OSL. Att det rörde sig om mindre kvantiteter både antals- och beloppsmässigt sett till anbudet i stort saknade betydelse. Kriterierna för sekretess var därför uppfyllda och överklagandet skulle avslås.
Analys
31 kap. 16 § OSL innebär att sekretess kan upprätthållas endast om det kan antas, av särskild anledning, att den enskilde skulle lida skada om uppgifterna röjs. Sekretessen gäller dock inte för alltid. I bestämmelsen uppställs en gräns på så sätt att för uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande en handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år har gått från det att avtalet slöts.
Vi jurister företräder ofta såväl leverantörer som upphandlande myndigheter i sekretessfrågor vid offentliga upphandlingar. Det är inte alltid en lätt uppgift. Visserligen framgår det av rättspraxis att det finns en presumtion för att enskilda prisuppgifter ska beläggas med sekretess (se exempelvis Kammarrätten i Stockholm, mål nummer 246-11 och Kammarrätten i Sundsvall, mål nummer 1846-09).
I praxis saknas dock någon enhetlighet vid skadeprövningen enligt 31 kap. 16 § OSL och domstolarna resonerar olika bland annat vad gäller frågan om företagshemligheter. Det är ingen ordning helt enkelt.
Det blir i de allra flesta fall en bedömning i det enskilda fallet. Även olika upphandlande myndigheter kan göra helt olika bedömningar. För samma typ av upphandling kan vissa myndigheter regelmässigt lämna ut prisuppgifter och andra myndigheter göra tvärtom.
Det sagda visar på den osäkerhet som för närvarande råder gällande sekretess för prisuppgifter vid offentliga upphandlingar. Den spretiga rättspraxis som finns medför att den leverantör som inte noga motiverar och begär sekretess riskerar att få sina prisuppgifter offentliggjorda. Det går inte att förutsätta att sekretess ska råda.
Målet i kammarrätten visar tydligt att det inte föreligger någon principiell skillnad mellan prisuppgifter i ett anbud och prisuppgifter i en faktura. Uppgifterna ska behandlas på samma sätt. Det är således viktigt för upphandlande myndigheter att komma ihåg att en sekretessbedömning av en faktura måste ske lika noggrant som när anbuden begärs ut.
Däremot kan tidsfaktorn medföra att prisuppgifter ska sekretessbeläggas när anbudet begärs ut direkt efter tilldelningsbeslut, men att de senare måste lämnas ut. Tidsbegränsningen i 31 kap. 16 § OSL ger nämligen uttryck för tanken att behovet av sekretess typiskt sett avtar relativt snabbt.
Ju längre tid som förflutit sedan fakturorna upprättades, desto svagare blir skälen för sekretess. Detta är även något som kammarrätten nämner, men som i detta fall ändå inte motiverade ett utlämnande av handlingarna.
Enligt vår mening bör ett upphörande av sekretessen för prisuppgifter i såväl fakturor som anbud vara utesluten under hela den tid som avtalet löper. Under avtalstiden tillämpas nämligen fortfarande prisuppgifterna aktivt. Under sådana omständigheter bör inte utlämnande av prisuppgifter ha blivit mindre skadliga för leverantören.
Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan priserna, även en lång tid efter att avtalet löpt ut, vara känsliga. Detta gäller exempelvis om leverantörens prissättning inte varierar särskilt mycket över tid eller från upphandling till upphandling.
Målnummer och domstol
Kammarrätten i Jönköpings dom den 21 mars 2019 i KJO_2016-18.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis ska en sekretessbedömning av prisuppgifter i anbud och prisuppgifter i efterföljande fakturor ske på samma sätt. Däremot kan tidsfaktorn medföra att prisuppgifter ska sekretessbeläggas när anbudet begärs ut direkt efter tilldelningsbeslut, men att de senare måste lämnas ut.
Ju längre tid som förflutit sedan fakturorna upprättades, desto svagare blir skälen för sekretess. Exakt hur lång tid som måste förflyta för att uppgiften kan lämnas ut går inte att säga, men enligt vår mening bör ett upphörande av sekretessen för prisuppgifter i såväl fakturor som anbud vara utesluten under hela den tid som avtalet löper.
