Kategori: Debatt

Jag har läst debattartikeln på Upphandling24 som angriper förekomsten av konsultmäklare som mellanliggande led mellan konsulter och kunder. Min uppfattning är att den säkert väl företräder en hel del medlemsföretag i Innovationsföretagen. Men jag tycker nog att verkligheten ser lite annorlunda ut, skriver Tomas Qviberg, vd, Konsultkompaniet.

Användandet av konsultmäklare är ett fenomen som på många sätt motverkar en transparent och väl fungerande upphandlingsprocess. Region Stockholms upphandling av konsulttjänster är ett färskt exempel på detta, skriver Magnus Höij och Helena Dahlberg, Innovationsföretagen.

I mars avslöjade Veckorevyn att minst 133 unga blivit utsatta för övergrepp på HVB-hem de senaste fyra åren. Nu går Vårdföretagarna ut och uppmanar kommunerna att skärpa kraven vid upphandling av vårdplatser.

Den offentliga sektorn måste bli mer innovativ och sätta användaren främst. Offentlig sektor behöver också samarbeta med näringslivet kring digitala lösningar, skriver Jenny Engström och Niklas Tideklev.

Ett tvång för myndigheter att premiera låga priser ända ner till botten leder till ett motbjudande resultat. Det prismässigt högst värderade anbudet blir det anbud som är ett öre dyrare än det anbud som ska uteslutas för att priset är orimligt lågt, skriver Casper Tham.

Ellen Hausel Heldahl och Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv, hävdar i en debattartikel att ”upphandlare struntar ofta i offentlighetsprincipen” och uppmanar SKL att ”aktivt informera sina medlemmar om hur OSL ska tillämpas eftersom det uppenbart saknas kompetens”, skriver Germund Persson, chefsjurist på SKL. SKL känner inte igen sig i beskrivningen.

Upphandlare sekretessbelägger ofta en allmän handling. Leverantörer som vill se andra leverantörers anbud får inte ut något alls. Detta otyg strider mot vårt rättssystem och vittnar om stor kompetensbrist, skriver Ellen Hausel Heldahl och Birgitta Laurent, Svenskt Näringsliv. De uppmanar företag som drabbas att JO-anmäla myndigheten.

En norsk stortingsledamot sa en gång att man alltid måste ställa sig en enkel fråga innan man tar beslut om en politisk reform. Frågan lyder: Löser det här fler problem än det skapar? Frågan maler i huvudet när jag sätter mig in i delar av Förenklingsutredningen, skriver Daniel Sturesson.

Utvecklingen inom offentlig upphandling har snabbt gått mot en ökad professionalism och specialisering. Men det finns en risk för att det leder till för många diskussioner om regler och för lite om vad som i praktiken leder till en bra affär och till att seriösa leverantörer gynnas, skriver Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, och John Sandblad, utvecklingskonsult.

Utgången av Högsta förvaltningsdomstolens dom i målet om så kallade golvpriser är inte särskilt anmärkningsvärd. Däremot är det nog många som undrar hur långtgående slutsatser vi kan dra av HFD:s argumentation. Är det exempelvis uteslutet att använda golvpriser i utvärderingssyfte, skriver Cassandra Schön.

Det ställs för få konkreta och mätbara krav i de offentliga affärerna. Och ofta ställs krav på leverantörerna som inte går att mäta, skriver Kamrul Islam och förordar att affärer görs enligt en projektmodell.

I mitten av 1920-talet var GM:s vd tidigt ute med att få kunderna att köpa bilar oftare än de behövde. 100 år senare är det hög tid att ställa om linjära tankesätt till cirkulära. Insikten om resursernas knapphet måste föras in i upphandlingskriterierna, skriver Per Grankvist och belyser vilka utmaningar trä- och möbelindustrin står inför.

Bara 30 procent av de 150 största leverantörerna till offentlig sektor har information till denna kundgrupp på sina webbplatser. Ynka 18 procent har information om vilket värde man tillför dessa kunder. Det är dags för leverantörerna att öka sin digitala dialog med offentlig sektor, skriver Magnus Josephson och Charlotte Wormbs.

Vi är väldigt glada över rubriken i Ellen Hausel Heldahls och Birgitta Laurents debattartikel, även vi välkomnar en bättre leverantörsdialog, skriver Eva Ternegren och Henrik Karlsson från Inköp och upphandling i Göteborg, i ännu en kommentar till debatten om Svenskt Näringslivs undersökning.

Svenskt Näringsliv skickar varje år ut en enkät till medlemsföretag med frågor om det lokala företagsklimatet (LFK). En upphandlingsfråga har funnits med i vår LFK-undersökning sedan år 2006. Inte vid något tillfälle har medelvärdet för Göteborgs del nått upp till betyget 3 på en sexgradig skala, vilket motsvarar godkänd, skriver Ellen Hausel Heldahl och Birgitta Laurent och fortsätter debatten med Inköp och upphandling i Göteborg.