Siffror tyder på att 2023 är på väg att bli det varmaste året sedan man börjat mäta. Det är en övertydlig påminnelse om att den gröna omställningen är avgörande för planeten.
Samtidigt står Sveriges fastigheter för drygt 40 procent av landets totala energianvändning och uppemot 20 procent av de totala utsläppen. Att förändring måste ske i vår bransch, och det riktigt snabbt, råder det alltså inga tvivel om.
Mycket tyder på att viljan finns. För knappt ett år sedan instruerade den förra regeringen 200 myndigheter att genomföra energibesparande åtgärder i ljuset av de skenande energipriserna. Redan efter en månad kunde 181 av dessa myndigheter rapportera en imponerande minskning på 25 procent jämfört med referensmånaden 2018. Med rätt motivation, samarbete och engagemang kan vi bevisligen tillsammans driva samhället framåt. Och med rätt verktyg kan vi dessutom göra det i ännu högre hastighet.
Det offentliga släpar efter
På senare tid har vi fått se gröna initiativ ta form, om än i begränsad skala. Allt fler fastighetsägare och förvaltare nyttjar hållbara byggmaterial, energiuppföljning och optimeringsverktyg för att minska sina kostnader, öka sin lönsamhet samt uppfylla EU:s nya regulatoriska krav om hållbarhetsrapportering och reducerade utsläpp.
Men det är långt ifrån alla som kan implementera dessa lösningar på ett smidigt sätt.
För offentliga aktörer, vilka står för en betydande del av det totala fastighetsbeståndet, fungerar den obligatoriska upphandlingsprocessen som en flaskhals för tekniska verktyg inom hållbarhet Den är alltför ofta undermålig och sällan anpassad för de moderna lösningar vi är i akut behov av.
Detta beror inte nödvändigtvis på lagens (LOU) utformning eller tjänsterna i sig, utan på bristande information och kunskap över hela linjen, från Upphandlingsmyndigheten och energirådgivarna till säljarna och fastighetsbolagen.
Fel lösningar premieras
Både branschen och Upphandlingsmyndigheten måste bättre förstå teknikens nyanser. Det handlar om att kunna skilja på exempelvis Software as a Service, on-premises- och hybridlösningar, vilket har mycket stora implikationer på upphandlingsprocessen och slutresultatet. Skillnaderna i fråga omfattar alltifrån pris, avkastning, handpåläggning, underhåll och effekt, vilket alla är centrala faktorer när det kommer till att välja leverantör.
Om inte dessa beaktas blir resultatet att upphandlingsvinnaren inte nödvändigtvis tillhandahåller den sortens lösning som upphandlaren faktiskt behöver, eller som kommer att göra störst skillnad för fastigheterna och klimatet på sikt.
Blicken lyfts aldrig
Det är långt ifrån alla som har förmågan att bryta ny mark när det gäller hållbarhetsinitiativ. Alltför ofta klamrar sig fastighetsägare fast vid tidigare implementerade tekniska verktyg, styrda av ett snävt fokus på funktionalitet i stället för att prioritera det eftersträvade slutresultatet.
Detta riskerar att skapa ett tunnelseende där branschens aktörer blir ’hemmablinda’, vilket hindrar dem från att se och överväga nyare, potentiellt mer effektiva strategier.
På samma sätt är offentliga organisationer och de processer de arbetar efter också ett hinder för utvecklingen, då det sällan avsätts tid, resurser eller kompetens till att lyfta blicken och omvärldsbevaka inom sitt verksamhetsområde. “Hur kan vi effektivisera det här?”, “Finns det en lösning för det?” och många andra frågor ställs just enbart när behovet är som allra mest kritiskt – vilket resulterar i en trögrörlig sektor. I stället för att gå framåt, så trampar det offentliga samhället vatten och går miste om möjligheterna som moderna lösningar kan erbjuda.
Kunskap är A och O
Lösningen är, om än given, tyvärr alltför förbisedd. Jag pratar då om kunskap. Alla aktörer bär ett gemensamt ansvar i denna fråga. Leverantörer har en skyldighet att aktivt förse potentiella köpare med den information och de resurser som behövs för att kunna ta välgrundade, hållbara beslut. Denna information kan inkludera allt från produkttester och tekniska informationsblad till föreläsningar och seminarier.
Offentliga aktörer har det inte inbyggt i sin verksamhet att omvärldsbevaka marknaden och då måste leverantörer göra det lättare för dem att komma åt insikter. Gärna serverade på ett silverfat i mejlkorgen.
Upphandlaren, å sin sida, kan också bemöta detta. Genom att optimera sina beslutsprocesser samt avsätta resurser för att hålla sig uppdaterade med de senaste trenderna och innovationerna inom branschen kan de ta stora kliv framåt i omställningen. Det kan också göras genom att aktivt bjuda in leverantörer för dialog och demonstrationer, så att upphandlare kan få insikt om vilka tekniska lösningar och systemstöd som bäst passar deras behov. Ytterligare, genom att uppmuntra till kunskapsdelning, kan upphandlare säkerställa att de förblir i framkant av branschens innovationer.
Sverige ligger i dag i framkant vad gäller gröna byggnader och hållbara städer. Trots det märker vi, både här och utomlands, att det inom vissa områden råder en kompetensbrist som fördröjer omställningen. Det åligger oss alla att dela med oss av vår kunskap, erbjuda insikter och tillsammans inspirera till nytänkande. Det är endast genom gemensamma ansträngningar som vi kan forma en genuint hållbar och blomstrande framtid.
Kristin Berg
vd på Mestro
