Larmavtal kostar 1,1 miljoner i böter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ansåg att endast SOS Alarm kunde utföra uppdraget och konkurrensutsatte därför inte affären. Även om avtalet får bestå döms MSB att betala 1,1 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift.

Samverkansavtalet mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och SOS Alarm tecknades utan upphandling. Konkurrenten Rapid begärde att avtalet, som ingicks år 2012, skulle förklaras ogiltigt.

Förvaltningsrätten ansåg att tvingande hänsyn till ett allmänintresse förelåg och lät avtalet bestå. MSB överklagade inte den domen.

När domstolar beslutar mål om överprövning att avtal får bestå av tvingande hänsyn till ett allmänintresse är Konkurrensverket skyldigt att ansöka om upphandlingsskadeavgift. Målet blir ett rent avgiftsmål utan någon möjlighet att göra en förnyad prövning av om det varit fråga om en otillåten direktupphandling.

Konkurrensverket bedömde att sanktionsvärdet var högt och begärde 1,1 miljoner kronor i böter. Kammarrätten delar i sin dom (pdf) verkets syn. Att avtalet fått bestå av tvingande hänsyn till allmänintresse ansågs inte som en förmildrande omständighet.

MSB hade hoppats på en rejäl nedsättning av det bötesbelopp som Konkurrensverket yrkat. Detta eftersom man i praktiken inte kunnat upphandla tjänsten från någon annan än SOS Alarm.

Utifrån sitt monopol på SOS-tjänsten besitter SOS Alarm vad som beskrivs som unika förutsättningar och förmågor. Fast förvaltningsrätten noterade att det inte fanns ensamrätt i juridisk mening.