Detta är en fråga som egentligen kräver flera sidor om ett fullständigt uttömmande svar ska ges, då det finns många aspekter som bör/kan beaktas och vägas mot varandra. Jag kommer här att ge ett svar i en kort version.
Jag har arbetat med kategoristyrning i över 20 år och generellt sett så tycker jag att två nivåer, huvud- och underkategori, räcker alldeles utmärkt. I undantagsfall kan tre nivåer vara befogat, men väldigt sällan, då dina inköpskategorier bör vara tillräckligt stora för att kunna identifiera möjligheter, men tillräckligt små för att kunna hanteras.
Avseende tillvägagångssätt för själva indelningen av kategoriträdet och fördelning av inköpsvolymen så är ett leverantörsmarknadsperspektiv att rekommendera. Dels för att det är en leverantörsmarknad som ska tillfredsställa de behov din organisation har, dels för att det blir för mycket felmappat om konto används som fördelningsnyckel.
Det konteras överlag alldeles för mycket fel inom privata och offentliga organisationer.
Har du fortsatt funderingar eller följdfrågor, så kontakta gärna mig via telefon, så kan vi ha en mer uttömmande diskussion i ämnet.
Helena Brynolfsson
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer