Bransch- och arbetsgivarorganisationen pekar i rapporten på en tioårig kostnadsökning med 52 procent fram till 2017 som kan relateras till att resandeökningen stannade vid 30 procent för samma period.
–Den största risken med att kollektivtrafikens kostnader ökar snabbare än annat i samhället och mer än antalet resor i kollektivtrafiken är att varje resa blir dyrare. Det riskerar att medföra att ansvariga myndigheter drar ner på trafiken för att stoppa kostnadsökningen, kommenterar Lars Annerberg, ansvarig för upphandlad linjetrafik på Sveriges bussföretag.
-En sådan negativ spiral är tvärtemot vad samhället önskar. Inte minst med tanke på de nyttor kollektivtrafiken medför, exempelvis i form av minskad negativ klimat- och miljöpåverkan.
Utvecklingen är redan märkbar med exempelvis indragna linjer i Kalmar län som en effekt av högre drivmedelskostnader.
Sveriges bussföretag menar att det finns en betydande effektiviseringspotential och att trafikhuvudmännen bör fundera över effekten av investerade skattemedel.
Branschorganisationen förbryllas av den stora spännvidden i kostnadsutveckling mellan olika län. Exempelvis ökade kostnaden per resa med 12 procent i Gävleborg mellan åren 2007 och 2016 men med hela 44 procent i grannlänet Dalarna.
Sveriges bussföretag har gjort årliga utvärderingar av upphandlad busstrafik sedan 2010 och för 2018 konstateras att det var ett förhållandevis stillsamt år.
Utvärderingen omfattar 21 upphandlingar och trafikhuvudmännen får i huvudsak godkänt.
Länstrafiken Västerbottens senaste upphandling lyfts fram som ett föredöme genom att den byggt på branschens gemensamma rekommendationer som ett resultat av arbetet inom Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik
Sveriges bussföretag ansluter sig till forskningsinstitutet K2:s slutsatser kring ett antal upphandlingskrav som kan vara kostnadsdrivande. Det gäller bland annat ålderskrav på fordon och detaljkrav på bussars design.
Organisationen vill se ökat fokus på funktionella krav och menar att rapporten ger stöd för att en sådan inriktning fungerar, både för att göra trafiken mer miljövänlig och tillgänglighetsanpassad för personer med funktionsnedsättning.
Enbart funktionella miljökrav används i ungefär hälften av upphandlingarna, men för den övriga halvan som har detaljerade krav bedöms det ändå inte som särskilt kostnadsdrivande.
I omkring 90 procent av upphandlingarna används de branschgemensamma indexrekommendationerna.
På ett område ryter Sveriges bussföretag till ordentligt – rör inte uniformerna.
Organisationen reagerar över att alltfler regionala kollektivtrafikmyndigheter ställer krav på hur förarnas uniformer ska se ut och menar att det är djupt olyckligt.
Enligt Sveriges bussföretag är det kostnadsdrivande genom att medarbetare i vissa fall behöver ha dubbel uppsättning uniformer och det suddar även ut samhörigheten mellan arbetsgivare och förare.
