Nekas att “mörka” upphandlares lön

Rekryteringssvårigheter duger inte som skäl för att hemlighålla lönerna i ett kommunalt bolags inköpsorganisation. Kommunägda Öbo i Örebro försökte men får nu bakläxa av kammarrätten.

I det aktuella ärendet sökte en privatperson löneuppgifter för Öbos inköpschef och upphandlare genom en begäran om utlämnande av allmän handling.

Öbo – förkortning för Örebrobostäder AB, Örebro kommuns allmännyttiga bostadsbolag – avslog begäran med hänvisning till kapitel 19 i offentlighets- och sekretesslagen.

Bostadsföretaget hämtade stöd från lagstiftningens bestämmelse om att sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgifter om affärs- och driftförhållanden om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad.

I ett yttrande till domstolen hänvisade Öbo till svårigheten att rekrytera upphandlare och inköpschef under senare tid och att lönesättning är ett viktigt konkurrensmedel.

Att det är en relativt liten yrkesgrupp framfördes också som skäl utifrån att sekretess kring löner tidigare nekats av domstol för större personalgrupper.

I en kortfattad dom (målnummer 6481-22) anser Kammarrätten i Göteborg att utredningen i målet inte gett tillräckligt stöd för att anta att ett röjande av löneuppgifterna skulle gynna någon som bedriver likartad rörelse.

Löneuppgifterna för inköpsorganisationens medarbetare omfattas därför inte av sekretess.