Nu finns stöd för hållbar upphandling av livsmedel

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram ett nytt tillämpningsstöd. Stödet ger vägledning för att hitta de aspekter som behöver tänkas på i upphandlingar för att kunna leverera en offentlig måltid med kvalitet, samtidigt som miljö- och sociala hänsyn har tagits tillvara.

Upphandlingsmyndigheten ser stora möjligheter att, med offentlig upphandling, påverka hur maten som serveras ska bli av högre kvalitet samt samtidigt socialt och miljömässigt hållbar. De pekar på att det varje dag serveras det cirka 3 miljoner måltider i vård, skola och omsorg. Kostnaderna för den offentliga måltiden ligger på mellan 20 och 25 miljarder kronor per år.

Därför har Upphandlingsmyndigheten tagit fram ett nytt tillämpningsstöd för hållbarhetskriterier (pdf). Tillämpningsstödet ska ge vägledning åt interna beställare och upphandlare i arbetet med hållbarhetskriterier vid upphandling av livsmedel och måltidstjänster.

I vägledningen finns en rad tips på vad hur man kan göra sina upphandlingar mer hållbara.

Bland annat pekar de på att det finns viktiga aspekter att beakta när det gäller konsumtionsrelaterade krav i upphandling av livsmedel.

I val av livsmedel menar de bland annat att man ska minska klimatbelastningen genom val av livsmedel, som att minska andelen animalier till förmån för andra proteinkällor eller byta ut ris mot ekologisk potatis och olika typer av spannmål. Dessutom pekar de på möjligheten att införa säsongsmenyer och tipsar om att de finns sådana hos bland annat Ekomatcentrum och Naturskyddsföreningen.

“Vid upphandling av måltidstjänster ställ krav på säsongsanpassning i menyplaneringen. Vad som ligger på tallriken har en enormt stor påverkan om man ser till ett livscykelperspektiv och det är troligtvis här som den offentliga måltiden kan göra stor skillnad för utsläppen”, står det i vägledningen.

Det finns också skrivelser om hur man hanterar närodlad, upphandlar ekologiska livsmedel samt tar in sociala aspekter.

“De senaste 20 åren har importen av livsmedel ökat vilket även innebär en ökad risk vad gäller arbets- och levnadsvillkor för produktion av livsmedel i länder med utbredd fattigdom. För exempelvis ris och socker som odlas i andra länder finns en stor risk för bristande arbetsvillkor för de odlare som arbetar på större plantager”, står det till exempel i vägledningen.