Att bara pressa priser och inte gå på kvalitet i upphandlingar är att köpa grisen i säcken. Det är extra frustrerande när det redan finns verktyg som gynnar bästa möjliga kvalitet och valuta för skattepengarna. Att använda nya typer av förfaranden har en liten startsträcka – men ger mycket tillbaka i form av bättre byggd miljö, skriver Katarina O Cofaigh, upphandlingsstrateg på Sveriges Arkitekter.

Kan offentlig upphandling främja folkhälsan, minska växthusgasutsläppen, förbättra livskvaliteten i städerna, skapa bättre arbetsvillkor för byggarbetare – och samtidigt stödja svensk innovation? Svaret är ja – genom att ställa krav på fler elektrifierade bygg- och anläggningsprojekt.

Sjukvården i Sverige har under lång tid präglats av brist på vårdpersonal. Särskilt svårt har det varit att rekrytera till vissa yrkeskategorier, såsom specialistsjuksköterskor, läkare och personal inom äldreomsorgen. Tillgången på legitimerad och kompetent vårdpersonal har minskat, samtidigt som behovet ständigt ökar, bland annat på grund av en åldrande befolkning och ökade krav på krisberedskap.

Om upphandlare av kollektivtrafik skulle följa standardiseringen Bus Nordic kan samhället spara drygt en miljard kronor. Sveriges Bussföretag uppmanar tillsammans med Transportföretagen och Mobility Sweden nu alla regionala kollektivtrafikmyndigheter att använda Bus Nordic.

Vi behöver strängare klimatkrav för att realisera en mer hållbar utveckling av vår svenska byggindustri. Bygg- och fastighetssektorn står för över 22 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser i dag. Det kan inte få fortsätta – så ställ tydliga och mätbara krav på oss, skriver Lindbäcks vd Stefan Lindbäck i ett öppet brev till bostadsminister Andreas Carlson.

Den offentliga upphandlingens värde i Sverige beräknas till drygt 900 miljarder kronor per år. Rätt hanterad leder en fungerande offentlig upphandling till en lönsam affär för både beställare och entreprenörer. Tyvärr är det inte alltid så. Faktum är att många seriösa byggföretag idag väljer att avstå från att delta i upphandlingar, skriver Claes Thunblad, Byggföretagen.

Hållbarhet är en prioriterad fråga för många organisationer, men när det gäller arbetsmiljöer fastnar fokus ofta på inköpspriset. Det är ett kortsiktigt perspektiv som kan bli kostsamt i längden – både för verksamheten och miljön. När upphandlingar styrs av lägsta pris riskerar långsiktig effektivitet, kvalitet och hållbarhet att hamna i skymundan, skriver Johanna Ljunggren, hållbarhetschef, Kinnarps.

Nu när EU:s upphandlingsdirektiv revideras har vi en unik möjlighet att göra offentlig upphandling enklare och mer ändamålsenlig. Regeringen vill se mindre fokus på regler till förmån för ökad konkurrens och minskat krångel, skriver civilminister Erik Slottner.

En välfungerande kollektivtrafik är en grundförutsättning i ett modernt samhälle. I praktiken saknas dock en helhetssyn som säkerställer att resurser används optimalt. Det skapar en ohållbar situation både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, skriver Thomas Nohre, verkställande direktör och Peter Avenberg, marknadschef på Nobina Care.

Offentliga medel ska inte bidra till lidande, men idag finns en risk att Malmö stads upphandlingar gynnar företag som medverkar i grova brott mot mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt. Det är inte acceptabelt, skriver Anfal Mahdi, oppositionsråd, Vänsterpartiet.

Nyheterna är fyllda av artiklar om välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och brister i krisberedskap. Att fokusera på orsakerna istället för symptomen är viktigare än någonsin, skriver Kamrul Islam, Upphandlingsledarskap Setara AB.

Nästan varje dag rapporteras det om företag som fuskar och bryter mot regler. En undersökning av Taxi Stockholm visar exempelvis på utbrett fusk inom taxibranschen, där inkomster inte redovisas korrekt. Liknande problem förekommer även i andra branscher, där bristande kontroll över vilka som befinner sig på arbetsplatser leder till osäkra miljöer och ökad risk för att obehöriga får tillträde, skriver Thor Jonsson, ID06.

Cyberattackerna mot kommuner som Bjurholm, Kalix och Kumla är exempel på en ny världsordning där myndigheter är måltavlor för cyberattacker. I en turbulent omvärld med långa offentliga IT-avtal måste kvalitet uppvärderas vid valet av leverantörer, menar Claes Karlsson och Mats Kyllenius, IT-Total.

Offentliga upphandlingar av kommunikationstjänster är en självklar del av både myndigheters arbete och kommunikationsbranschens vardag. För att säkerställa hög kvalitet, rättvisa
villkor och ansvarsfull användning av skattemedel krävs en ny standard – med fasta priser, effektiviserade urvalsförfaranden och utan gratisarbete, menar Sveriges Kommunikationsbyråer.

Med mycket låga priser har lokalvårdsföretaget Kleni vunnit upphandlingar över hela Sverige. Med en prislapp långt under konkurrenternas borde Kleni ha fångat upphandlarnas misstänksamhet, skriver Matthias Lindholm, Städbranschen Sverige.

Vad innebär det att göra en upphandling? Ofta är det andra frågor än de gängse, som syns i juridisk diskussion som är viktiga för det praktiska genomförandet. Offentlig upphandling har blivit så mycket större än det var tidigare. Som upphandlare ska man omfatta alla dessa superviktiga frågor, medan ursprungsuppgiften kan hamna i skuggan, skriver upphandlare Viktor Anseus.

Den 7 mars är sista dagen att lämna synpunkter på EU:s upphandlingsdirektiv. Detta offentliga samråd ger oss en viktig möjlighet att ta ett kliv tillbaka och reflektera över om dagens regelverk och principer för offentlig upphandling verkligen leder till de bästa resultaten.
Det finns mycket som tyder på att de inte gör det, skriver Carl Grufman, tidigare seniorrådgivare inom upphandling och inköp vid EY Sverige.

Idéburna offentliga partnerskap (IOP) är en samarbetsmodell där idéburna aktörer och det offentliga arbetar tillsammans för att hantera en samhällsutmaning som inte kan lösas inom offentlig sektor eller civilsamhället var för sig. Branschorganisationen Famna menar att ingen som står inför tuffa utmaningar, ekonomiska beslut och omställningar har råd att avstå från att använda IOP.

Den senaste tidens rubriker om misslyckade IT-projekt inom vård och skola visar hur komplex och utmanande digitalisering kan vara. Trots stora investeringar havererar många satsningar – på grund av faktorer som går bortom själva tekniken. Enligt Stefan Spendrup, Nord- och Västeuropachef på SOTI, går det dock att undvika de största misstagen.

Svenska Taxiförbundet välkomnar regeringsuppdraget till Konkurrensverket som innebär att upphandlande myndigheter ska få enklare metoder att förkasta oseriösa anbud samt bedöma om leverantörer fullgör kvalitetskraven i offentliga kontrakt.

I den aktuella debatten om välfärdsbrott inom offentlig upphandling har det blivit allt tydligare att vi måste stärka kontrollmekanismerna för att skapa en rättvis och hållbar marknad, skriver Thor Jonsson.

Cybersäkerhet har under de senaste åren hamnat allt högre upp på agendan hos de allra flesta aktörer, offentliga som privata. Positivt för att garantera en fortsatt hög prioritering är att EU:s Nis2-direktiv implementerades under oktober 2024, skriver Sandra Gaverud på Fortinett.

Hyresundantagets tillämpningsområde måste förtydligas av EU-domstolen, och i detta öppna brev, som riktar sig både till alla lokalförsörjande myndigheter och till Konkurrensverket, uppmanar vi er att höra av er till Kammarrätten i Göteborg och instämma i behovet av att frågan prövas, skriver Erik Olsson och Olle Lindberg.

Microsofts it-infrastruktur dominerar i de svenska verksamheterna. När allt fler efterfrågar Apples produkter uppstår ett växande problem som får både användare, it-avdelning, säkerhetsteam – och ledning –  att slita sitt hår. Enligt Simon Binder, Microsoft MVP och Advania, och Peo Strindlund, Jamf, finns det en oväntat enkel lösning.

Upphandlingar via konsultmäklare i offentliga upphandlingar uppgår till ett värde av 7 miljarder kronor. Upplägget är problematiskt och Innovationsföretagen vill se skärpta regler och ökad transparens för att säkerställa en rättvis och effektiv upphandling, skriver Carl Fläring, förbundsjurist.