I förra veckan överlämnades utredningen inför nya Lagen om offentlig upphandling, LOU, till regeringen. En av de uttalade målsättningarna har varit att förenkla regelverket.
– Man har försuttit chansen att förenkla regelverket för offentlig upphandling. Istället har man krånglat till det ännu mer, säger Eva Sveman, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting
I utredningen föreslås att man inrättar särskilda inköpscentraler samtidigt som man vill låta ansvaret för upphandlingen ligga kvar på de upphandlande myndigheterna.
– Det är befängt, säger Eva Sveman. Om man inrättar särskilda inköpscentraler som sköter upphandlingen, måste ju också ansvaret för upphandlingen ligga på dem.
Ett fast belopp för direktupphandlingar är ett annat av utredningens förslag, vilket kan vålla problem menar Eva Sveman.
– Vi föredrar dagens mer flexibla system där upphandlaren själv får bedöma vad som avses med ett lågt värde. Det är stor skillnad på inköp i Klippans kommun och i Stockholms läns landsting, till exempel.
Bland it-upphandlingar är det inte ovanligt med överprövningar. Det är något man vill komma till rätta med genom att styra upp regelverket och inrätta en gräns för hur länge det ska vara möjligt att begära överprövning. Men Eva Sveman vill även ha en tidsgräns för överprövningar av felaktigheter i förfrågningsunderlaget. Hon menar att anbudsgivare ofta väntar med att påpeka brister tills de vet om de vunnit upphandlingen.
– Då använder man det för att riva upp hela upphandlingen och på så sätt få en ny chans, säger Eva Sveman. I dag har vi 1 200 sådana överprövningar om året. Det blir stora kostnader för kommuner och landsting.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer