Det framgår av statistik från Upphandlingsmyndigheten för de över 18 000 upphandlingar som annonserade 2021. I snitt gick 6,1 procent av alla upphandlingar till domstolsprövning.
Lärosäten som grupp är ordentligt överrepresenterade i listan med högst en överprövning. Totalt åtta universitet och högskolor återfinns inom ”topp 40”: Lunds universitet 0 överprövningar av 73, Chalmers 1/45, KTH 0/42, Stockholm universitet 0/42, Göteborgs universitet 0/41, Linköpings universitet 0/31, LTU 0/31 och SLU 1/31.
Måns Weimarck, inköps- och upphandlingschef för Lunds universitet, tror att statistiken delvis återspelar mängden forskningsutrustning som lärosäten upphandlar.
– Utvärderingskriterier för sådana är oftast väldigt tydliga och lämnar inte stort utrymme för olika tolkning.
Men han ser också de uteblivna överprövningarna som ett kvitto på hög kompetens i inköpsorganisationen.
– Vi är givetvis glada över att våra anbudsgivare bedömer att vi har hanterat deras affär på ett korrekt sätt. De två viktigaste orsakerna till överprövning är att UM, upphandlande myndighet, har gjort fel eller att anbudsgivarna upplever att UM har gjort fel. Här gör vi uppenbarligen bra ifrån oss.
– Vi arbetar mycket med att vara transparenta och likabehandlande. Våra upphandlare ärerfarna och två av dem är dessutom upphandlingsjurister. Vi har en god kunskapsspridning mellan kollegorna vilket jag tror spelar en viktig roll. Effekten blir att vi hanterar upphandlingar och affärer på ett gediget sätt och jag tror att våra anbudsgivare märker detta, kommenterar Måns Weimarck.
Bland kommunerna stoltserar V6-gruppen (värdkommunen Lidköping som bildar inköpscentral med Essunga, Grästorp, Götene, Skara och Vara) med flest upphandlingar utan domstolsärenden, totalt 51. Bland de kommunala bolagen återfinns Tekniska verken, en del av Linköpings kommunkoncern, något högre med 0 av 54.
– Det är naturligtvis positivt att vi i V6 inte fått några överprövningar under år 2021, säger upphandlingschef David Braic.
– Det kan bero på många faktorer. Genomarbetad och balanserad upphandlingsdokumentation och bra kommunikation med anbudsgivare är en högst trolig faktor. Sedan kan det vara så att det under år 2021 inte varit många ”överprövningsbenägna” upphandlingar i något specifikt branschområde.
Han tillägger att V6 under 2022 hade ett fåtal överprövningar där man fått bifall i domstol men där ett mål väntar på besked om prövningstillstånd i kammarrätten.
Topp fem bland upphandlande myndigheter med flest upphandlingar helt utan överprövning (2021): Lunds universitet 73, Tekniska verken i Linköping 54, Lidköpings kommun (V6) 51, Vafab miljö 46, Vänersborgs kommun 45.
Flest upphandlingar med en överprövning: Skellefteå komman 85, Örnsköldsviks kommun 73, Vattenfall 72, Sjöfartsverket 64, Umeå energi 63.
Flest överprövningar hade Göteborgs Stad med 35 av 296, följt av Västra Götalandsregionens 28 av 246, enligt Upphandlingsmyndighetens statistik.
I en notering i anslutning till statistikunderlaget betonar Upphandlingsmyndigheten att överprövningar är ett område med ”två sidor av myntet”.
Det kan ses som positivt med få domstolsfall och en smidig process som indikerar att den upphandlade organisationen kan och följer regelverket. Men det kan också vara ett tecken på försiktighet där regelverket inte ”utmanas”. Utöver det finns ett rättssäkerhetsperspektiv för leverantörer att kunna få felaktiga upphandlingar rättade.
Notering i marginalen, att undvika domstolar behöver inte vara ett kvalitetsmått. Jag vet inget om dessa genomförda upphandlingar men jag är för att utmana gränserna för att hitta innovation och nytänk. Ett betyg som ”bäst på att undvika domstol” kan därför innebära att man går miste om många goda affärer för att man håller sig på ”the safe side” precis som texten avslutar, mrn den avstannar också drivkraften tex när det kommer till frågan om hållbarhet. Kanske är det ofta lägst pris i upphandlingarna som utvärderas. För att sporra marknaden framåt och tvinga till förändring krävs mervärdeskrav som ger det incitamentet. Ert skakrav stänger bara ute de som inte är med. Självklart ska lagen finnas med, men den går att utmana.
Någon korrelation mellan låg överprövningsgrad och kvalitet låter sig inte göras. Avsaknaden av överprövningar kan likväl som kvalitet bero på flertalet omständigheter av vilka ett antal inte beror på myndighetens agerande. En bidragande orsak kan vara att lärosätena vid upphandlingar som rör forskning många gånger är flitiga användare av frivilliga förhandsinsyner med åberopande av olika undantag där leverantörer inte ser det som lönt att ge sig in och bråka om affären.
När det gäller modeordet ”utmaning” är det intressant att titta på vad som egentligen avses. Att utmana lagstiftningen är inte något som företrädare för det allmänna ska ägna sig åt. Tänk att Försäkringskassan skulle få för sig att utmana reglerna om utbetalning av föräldrapenning i linje med en internt beslutad besparingsiver, skulle det ses på lika positivt? Att det alltjämt är legitimt att prata om att utmana lagstiftningen visar bara på det tragiska faktumet att LOU ännu inte ses som en riktig lagstiftning. Att däremot utmana i syfte att hitta nya lösningar på behov är positivt men borde i sig inte medföra någon högre överprövningsrisk. Den inträder i stället när innovationsviljan tar sig uttryck i förfördelning av leverantörer eller orimligt ställda krav.