En statlig utredning presenterade förslaget i juni och i fredags var sista dagen för att lämna remissvar.
Systemet med F-avtal är tänkt som en form av efterföljare till en tidigare modell där vissa leverantörer hade särskild status som krigsviktiga företag.
Enligt utredningsförslaget ska främst ett 60-tal beredskapsmyndigheter kunna teckna F-avtal för ”sådana avtal som inte omfattas av ordinarie upphandlingsregler eller som inte omfattas av EU-rätten”.
Avtalen ska täcka verksamhet och leverans för att upprätthålla försörjning av varor och tjänster som är nödvändig för att trygga befolkningens överlevnad, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna eller bidra till militär förmåga.
”Det ska även finnas en risk för allvarliga samhällskonsekvenser om behovet inte tillgodoses och behovet ska inte kunna tillgodoses på ett från allmän synpunkt mindre ingripande sätt.”, skriver utredningen.
Remissinstanser i form av olika myndigheter och branschorganisationer är i huvudsak positiva till F-avtal, men ställer sig också frågande till den exakta utformningen.
Arbetsförmedlingen vill att modellen förtydligas och särskilt gälande upphandlingsregelverkets påverkan på F-avtal.
Försvarsmakten ser F-avtal som ett viktigt steg mot ökad robusthet och förutsägbarhet i fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig.
”Samtidigt lämnar betänkandet flera frågor obesvarade och riskerar därför att inte ge den stadga och tydlighet som krävs för att åstadkomma reell effekt.”, skriver Försvarsmakten.
Svenska kraftnät skriver:
”I en framtida tillämpning kommer högst troligt ändå upphandlingsfrågor uppkomma när det gäller gränsdragningsfrågor mellan F-avtal och upphandlingspliktiga kontrakt.”
Folkhälsomyndigheten betonar utmaningen för myndigheter att bedöma det rättsliga utrymmet för att kunna ingå F-avtal med företag.
Konkurrensverket tycker att otydligheten är så stor att det varken går att tillstyrka eller avstyrka förslaget. Myndigheten betonar också att undantag från upphandlingslagstiftningen ska tolkas restriktivt.
Trafikverket går ett steg länge genom att avstyrka F-avtalet ”eftersom begreppet inte är närmare specificerat eller avgränsat, varken innehålls-, funktions-, eller uppdragsmässigt.”
Även Upphandlingsmyndigheten, UHM, hakar på kritiken om otydlighet. Enligt UHM är det oklart om det ska ses som en ny modell av beredskapsavtal och att avtalsformen beskrivs på olika sätt i olika delar av betänkandet. Det gäller även vilka statliga myndigheter som ska kunna använda sig av avtalsformen.
Västerås stad hör till de mest positiva rösterna och önskar en breddning av F-avtal till att omfatta även kommunerna.
”Det är i många fall kommunen som är avtalspart för de mest kritiska funktionerna. Att utesluta kommunerna skapar en lucka i systemet.”, skriver Västerås stad.
Remissvaren går att ta del av via regeringens webbplats.

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer