Kategori: Juridik

Björn Bergström och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater, refererar en ny dom från Kammarrätten i Jönköping som behandlar frågan om vad som gäller när ett krav i en upphandling samtidigt regleras i lagen om offentlig upphandling.

Kammarrätten i Sundsvall konstaterade nyligen att det kan strida mot LOU att kräva att en teknisk lösning som upphandlas ska kunna integreras i det befintliga it-systemet. Rättsfrågan är inte på något sätt unik, den har prövats tidigare. Ändå drabbas upphandlande myndigheter fortfarande av inlåsningseffekter i offentlig upphandling, trots att det finns relativt enkla metoder för att undvika problemen.

Martin Bogg och Hampus Stefansson, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom från Kammarrätten i Göteborg som behandlar frågan vad som ska anses ingå i ett ingånget ramavtal och om det är möjligt att avropa varor och tjänster som inte fanns i leverantörens ursprungliga prislista.

Enligt en rapport från SCB uppgick bidrag och transfereringar från offentlig sektor till ideella föreningar och organisationer till cirka 41 miljarder kronor 2013. Många bidrag är förenade med villkor för vad bidraget ska användas till. Så när slutar ett bidrag att vara ett bidrag och bli ett upphandlingspliktigt kontrakt? Martin Bogg och Hampus Stefansson, Advokatfirman Delphi, diskuterar var gränsen går.

Leverantörsbyten vid fusioner och förvärv under avtalstiden är reglerat i upphandlingslagarna. För motsvarande situationer under upphandlingens gång finns emellertid ingen sådan reglering. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att de principer som gäller under avtalstiden i detta avseende även bör gälla under upphandlingen.

Erfarenhet och kompetens hos en leverantörs personal kan vara avgörande för fullgörandet av ett kontrakt. Men bedömningen av referenser måste syfta till att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet och därför är det viktigt att den upphandlande myndighetens frågor anpassas därefter. Mikael Dubois och Martina Sterner, Hamilton Advokatbyrå, analyserar en dom från Kammarrätten i Stockholm där referenstagning var tillåten i utvärderingsfasen.

Det kan vara svårt att avgöra hur den förlängda avtalsspärren förhåller sig till de delar av en upphandling som inte är föremål för överprövning. Ett sätt att få ett svar på om det går att teckna avtal för dessa områden är att framställa ett yrkande om att den förlängda avtalsspärren ska upphävas, skriver Erik Gadman och Mimi Söderblom, Hannes Snellman Advokatbyrå, i en krönika.

En upphandlare som definierar upphandlingsföremålet genom att hänvisa till varumärke, patent, typ, ursprung eller tillverkning är tvungen att ha med orden ”eller likvärdig” för att inte gynna en viss leverantör. Ett förhandsavgörande från EU-domstolen tar upp när en leverantör som erbjuder en likvärdig produkt behöver bevisa att produkten är likvärdig. Joakim Lavér och Sven Olsson, Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

Ett vanligt feltänk i upphandlingar är att upphandlare vill rymma in allt för många önskemål och krav. Krav som i efterhand inte visat sig behövas. Det försämrar dels för den upphandlande myndigheten, dels för de företag som önskar lämna anbud. I längden kan samhällsnyttan bli lidande. Att tänka på detta ur ett nytt perspektiv kan alla parter tjäna på, menar Max Thimmig och Christoffer Stavenow.

I den här rättsfallsanalysen refererar Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, ett avgörande som handlar om skadeståndsansvar med anledning av en otillåten direktupphandling och hanteringen av parternas rättegångskostnader.

Det är alltid värt att klä olika handlingsalternativ i ekonomiska termer för att på så sätt fatta beslut om vad som ter sig bäst när de viktiga parametrarna är inkluderade. Sommarens bränder ger upphov till reflektioner kring den grundläggande inköpsfrågan ”Make or buy?”, skriver Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, i en krönika.

Försvarets Materielverk fick erfara att det inte är gratis att göra fel. Svea Hovrätt dömde myndigheten att betala skadestånd på drygt två miljoner till en leverantör för en utebliven vinst. Skälet var att Försvarets Materielverk felaktigt uteslutit leverantören och avbrutit upphandlingen. Martin Levinsohn och Sara Söderling vid Setterwalls Advokatbyrå redogör för på vilka grunder en upphandlande myndighet kan bli skadeståndsskyldig.

Certifiering som gäller ett företags kvalitets- och miljöledningssystem är individuell. Ett dotterbolag kan inte åberopa moderbolagets certifiering. Två domar från Kammarrätten i Sundsvall analyseras av Christian Härdgård och Mikaela Johansson från Delphi.

Vikten av att dokumentera upphandlingar tog branschkollegor upp i en krönika i Upphandling24 i mars, skriver Christian Härdgård och Mikaela Johansson från Delphi, och instämmer i resonemanget om att bristande dokumentation kan föranleda ingripande. De belyser frågan ytterligare genom att uppmärksamma en nyligen meddelad praxis. Flera avgöranden från kammarrätterna illustrerar hur angeläget det är för upphandlande myndigheter att dokumentera upphandlingar.

En anbudsgivare måste få möjlighet att förklara sitt anbudspris innan anbudet eventuellt förkastas på grund av att det anses onormalt lågt. Fredrik Linder och Martina Sterner, Hamilton Advokatbyrå, analyserar en dom där Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att det står i strid med LOU att ställa ett obligatoriskt krav om golvpris, innebärande att anbud understigande golvpriset automatiskt utesluts från utvärdering.