Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
    • Expertsvar
    • LOU
    • Nya LOU
    • Förvaltningsrätten
    • Direktupphandling
    • Överprövning
    • Ramavtal
    • Juridisk krönika
    • Rättsfallsanalys
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Anbud
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenad
    • IT-upphandling
  • Kompendier
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Platsannonsera
    • Annonsera

Rätten att ta del av information om andra anbudsgivare

RättsfallsanalysVilken information ska delges och vilka restriktioner finns i informationen om andra anbud i en upphandlingsprocess? Och vilka konsekvenser kan det få vid överprövning? Joakim Lavér, Anton Johansson och Axel Resvik, Hannes Snellman, analyserar domen.

| 2015-11-02

1. Sammanfattning

  • Tribunalen tar ställning i frågan om rätten för en part att ta del av handlingar och information om andra anbudsgivares anbud i en offentlig upphandling.
  • En leverantör har inte en obegränsad och absolut rätt att få tillgång till all information om ett upphandlingsförfarande. En avvägning ska bl.a. göras mellan rätten att få tillgång till information och andra ekonomiska aktörers rätt till skydd för sin konfidentiella information och sina affärshemligheter.

2. Fakta i målet

Byrån för Europeiska unionens officiella publikationer (”Publikationsbyrån”) har bl.a. till uppgift att ge ut EU-institutionernas publikationer. Publikationsbyrån genomförde år 2011 en ramavtalsupphandling avseende datatjänster för utveckling av programvara, konsulttjänster samt stöd för olika typer av IT-lösningar och applikationer (”Upphandlingen”). Publikationsbyrån avsåg att teckna fyra separata ramavtal.

För varje ramavtal antogs och rangordnades anbudsgivare enligt tilldelningsgrunden det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. För tilldelning av avropskontrakt under ramavtalen avsåg Publikationsbyrån att först vända sig till den högst rangordnade leverantören och erbjuda denne att teckna avropskontraktet. Om den leverantören inte var intresserad eller inte kunde erbjuda tjänsten, riktades begäran till den näst högst rangordnade leverantören osv.

Ett konsortium bestående av tre företag från European Dynamics i Luxemburg, Belgien och Grekland (”Företagen”) lämnade in anbud gemensamt i Upphandlingen. Företagen kom på tredje plats i rangordningen för två av ramavtalen och på andra plats för ytterligare ett av ramavtalen. Efter att tilldelningsbeslut meddelats i Upphandlingen begärde Företagen att Publikationsbyrån skulle lämna ut följande uppgifter och information till Företagen:

(i) Eventuella underleverantörer i vinnande anbudsgivarens anbud och hur stor del av uppdragen som skulle utföras av dem, (ii) de poäng som tilldelats för varje tilldelningskriterium för respektive anbud, (iii) den analys som gjorts rörande styrkor och svagheter med respektive anbud, (iv) de relativa fördelarna med de tjänster som de högst rangordnade anbudsgivarna erbjudit, (v) en detaljerad kopia av utvärderingsrapporten och (vi) namnen på medlemmarna i den kommitté som utvärderat anbuden.

Publikationsbyrån tillhandahöll Företagen delar av den begärda informationen: Uppgifter om vinnande anbudsgivares underleverantörer och hur stor del av uppdragen underleverantörerna hade tilldelats samt utdrag ur utvärderingsrapporterna med bl.a. uppgifter om Företagens anbud och andra anbudsgivares anbud.

Övriga av Företagen begärda uppgifter och information lämnades inte ut. Publikationsbyrån hade dessutom hemligstämplat och maskat delar av uppgifterna i de utlämnade handlingarna. Däribland uppgifter om andra anbudsgivares offererade tekniska lösningar Som stöd för att hemlighålla uppgifterna anförde Publikationsbyrån att uppgifterna var av sådan karaktär att det skulle strida mot det allmänna intresset, vara till skada för de utvalda anbudsgivarnas legitima affärsintressen eller snedvrida konkurrensen om uppgifterna lämnades ut.

Företagen väckte talan och yrkade bl.a. att beslutet att rangordna leverantörerna i Upphandlingen skulle ogiltigförklaras. Förstahandsgrunden för yrkandet var att Publikationsbyrån åsidosatt den motiveringsskyldighet som följer av artikel 100(2) i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (FGT L 248, s.1) (”Budgetförordningen”), genom att tillhandahålla, enligt Företagens mening, bristfällig och för kortfattad information om Upphandlingen.

Utöver grunden ”bristfällig information” gjorde Företagen bl.a. gällande att Publikationsbyrån åsidosatt förfrågningsunderlaget och gjort en felaktig bedömning av anbuden. Tribunalens prövning av dessa grunder kommer dock inte att tas upp i det här referatet.

3. Domstolens bedömning

Tribunalens bedömning tar inledningsvis sikte på om Publikationsbyrån uppfyllt den motiveringsskyldighet som följer av artikel 100(2) i Budgetförordningen. Tribunalens resonemang tangerar även frågan i vilken utsträckning en leverantör har rätt att få ta del av uppgifter som rör en upphandling och uppgifter som rör en annan anbudsgivare som deltagit i upphandlingen.

Inledningsvis redogör Tribunalen för motiveringsskyldigheten som följer av artikel 100(2) Budgetförordningen: Den upphandlande myndigheten ska bl.a., vid skriftlig begäran, informera alla anbudsgivare som lämnat kravuppfyllande anbud och ansökningar, om vilka relativa kvaliteter och fördelar som kännetecknar det anbud som slutligen valts och vem som lämnat det anbudet. Den upphandlande myndigheten behöver dock inte lämna ut information om det skulle hindra tillämpningen av lagstiftning, stå i strid med det allmänna intresset, vara till skada för privata företags legitima affärsintressen eller snedvrida konkurrensen mellan dessa företag.

Tribunalen anför vidare att det av praxis följer att principen om ett kontradiktoriskt förfarande, inom ramen för prövningen av ett beslut som fattats av en upphandlande myndighet i en upphandling, inte innebär att parterna har en obegränsad och absolut rätt att få tillgång till all information om det aktuella upphandlingsförfarandet.

Tvärtom, framhåller Tribunalen, så ska det göras en avvägning mellan rätten att få tillgång till information, å ena sidan, och andra ekonomiska aktörers rätt till skydd för sin konfidentiella information och sina affärshemligheter, å andra sidan. Principen om skyddet för konfidentiell information och affärshemligheter ska dock genomföras på så sätt att den är förenlig med kraven på ett effektivt rättsligt skydd och rätten till försvar för parterna i förfarandet och, när det är fråga om ett domstolsförfarande, på ett sätt som säkerställer att rätten till en rättvis rättegång iakttas under hela förfarandet.

Efter en genomgång av de uppgifter som Publikationsbyrån tillhandahållit Företagen fann Tribunalen att Publikationsbyrån lämnat en tillräckligt detaljerad motivering varför Företagen rangordnats på sätt som skett i Upphandlingen, och därmed uppfyllt de krav som följer av artikel 100(2) i Budgetförordningen. Tribunalen avslog därmed Företagens talan i denna del.

4. Analys

Tribunalens avgörande sätter fingret på en för svensk upphandlingsrätt ständigt aktuell och återkommande fråga: Förhållandet mellan dels reglerna om överprövning, dels reglerna om sekretess med hänvisning till enskildas affärsförhållanden.

Det ankommer på en leverantör som vill överpröva en upphandling att visa att det har förekommit en överträdelse av upphandlingslagstiftningen. Inte sällan bygger en överprövningsansökan på påståenden om brister i vinnande anbudsgivares anbud. Som ett första steg vid misstanke om brister i vinnande anbud vänder sig leverantören normalt till den upphandlande myndigheten för att få ta del av det vinnande anbudet. Det är dock inte ovanligt att leverantören stöter på patrull här. Inte sällan sekretessbeläggs nämligen delar av vinnande anbud med hänvisning till att uppgifterna däri utgör affärshemligheter. Uppgifter som leverantören har ett intresse av att – och kanske t.o.m. behöver – ta del av för att kunna göra en fullständig bedömning av om den upphandlande myndigheten agerat i enlighet med upphandlingslagstiftningen. Mot detta står bl.a. den vinnande leverantörens intresse att dennes affärsförhållanden och affärshemligheter inte avslöjas för konkurrenterna på marknaden.

Tribunalen framhåller i sin dom att en leverantör inte har rätt att få tillgång till all information om ett upphandlingsförfarande. Tribunalens resonemang tycks vara till fördel för vinnande anbudsgivare (och upphandlande myndighet), eftersom Tribunalen, enligt vår uppfattning, pekar på att en intresseavvägning alltid ska göras. I vart fall i de situationer som en leverantörs begäran omfattar uppgifter som kan utgöra andras affärshemligheter.

Begränsningen i rätten att få tillgång till information om ett upphandlingsförfarande får dock, enligt vår uppfattning, inte utsträckas så långt att en klagande leverantör ställs inför allt för stora hinder att t.ex. granska en upphandlings förenlighet med upphandlingslagstiftningen. Detta uppfattar vi att Tribunalen också framhåller i domen när den pekar på att skyddet för konfidentiell information och affärshemligheter måste vara förenligt med kraven på ett effektivt rättsligt skydd och rätten till försvar för parterna i förfarandet. Inte heller får skyddet, enligt vår uppfattning, innebära att en upphandlande myndighet ges möjlighet att ”gömma sig” bakom sekretessen, t.ex. i syfte att undvika en överprövningsprocess eller allvarligt försvåra leverantörens möjligheter att tillvarata sin rätt.

Det kan diskuteras om den nuvarande ordningen, där den klagande leverantören i överprövningsmål bär bevisbördan och, i enlighet med förhandlingsprincipen, själv sätter ramen för domstolens prövning är den rätta vägen fram. Detta särskilt mot bakgrund av det problematiska förhållandet mellan överprövningsreglerna och sekretessreglerna som belyses i Tribunalens dom. Ett alternativ skulle kunna vara att låta det organ som prövar ett upphandlingsmål (domstolen) självt ta del av sekretessbelagd information, utan att den klagande leverantören får ta del av den. Mer om denna tänkbara ordning går att läsa i EU-domstolens dom i mål C-450/06 och i en krönika av oss den 19 februari 2015 här på Upphandling24.

Lösningen på denna onekligen intressanta och betydelsefulla fråga får dock den framtida rättsutvecklingen utvisa. Vi kommer att följa den med spänning – inte minst sedan Högsta förvaltningsdomstolen tidigare i år meddelat prövningstillstånd i ett mål som rör frågan om edition i överprövningsmål (se mål nr 6331-14).

5. Målnummer och domstol

T-536/11 European Dynamics Luxembourg SA, European Dynamics Belgium SA, Evropaïki Dynamiki v European Commission 8 juli 2015

Läs mer: JuridikRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

En gång i veckan får du ett mejl med de viktigaste nyheterna i upphandlingsvärlden. Du får också information om våra kommande evenemang.

Fler nyheter

Foto: Carl Johan Erikson

Begränsar leverantörens rätt

Nej, den leverantör som inte uppfyller samtliga obligatoriska krav kan inte lida skada om upphandlingen har brister i utformningen av andra krav.

Foto: Fredrik Sandin Carlson

LO ser brister med LOU

LO upplever stora bekymmer med hur offentlig upphandling tillämpas och föreslår en rad åtgärder i en ny rapport.

Får ny kritik för ”In house”

Följetongen om skånska avfallsbolaget Sysavs In house-undantag fortsätter med förnyad kritik från Konkurrensverket (KKV) mot 14 ägarkommuner.

Foto: Eva Edsjö.

Dålig arbetsmiljö drabbar kvinnor

Karriär

TCO noterar stora skillnader i arbetsbelastade besvär mellan kvinnor och män i en ny arbetsmiljörapport. Högutbildade kvinnor upplever i större utsträckning att arbetet påverkar privatlivet negativt och väljer att minska arbetstiden.

Foto: Carl Johan Erikson.

HFD prövar ”golv”

Förbud mot negativa delpriser går till prövning i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD. Trafikverket har tidigare fått klartecken för modellen i lägre domstolar.

Foto: Per Carlsson.

Lovar bättring efter seg handläggning

Förvaltningsrätten i Växjös niomånadershandläggning av två upphandlingsmål med ”fem månader av total inaktivitet” fick Region Kronoberg att reagera. Domstolen lovar nu bättring i ett svar till Justitieombudsmannen (JO).

Lediga jobb

  • Inköpschef Eskilstuna
  • Uppföljningscontroller till Adda inköpscentral
  • Upphandlare till KTH
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Upphandla för rikets säkerhet

Den nya säkerhetsskyddslagen gör att du som upphandlare måste analysera och ta hänsyn till nya typer av risker. Pernilla Norman, advokat och expert på säkerhetsskyddad upphandling, leder en populär utbildning som lär ut just detta.

Senaste nyheterna

Begränsar leverantörens rättBegränsar leverantörens rätt
LO ser brister med LOULO ser brister med LOU
Får ny kritik för ”In house”Får ny kritik för ”In house”
Dålig arbetsmiljö drabbar kvinnorDålig arbetsmiljö drabbar kvinnor
HFD prövar ”golv”HFD prövar ”golv”
Lovar bättring efter seg handläggningLovar bättring efter seg handläggning
Kamp om LOU att väntaKamp om LOU att vänta
Uddevallas uppdelning underkännsUddevallas uppdelning underkänns
GUIDE UPPHANDLA MODULER

Guide–upphandla moduler

Ladda ner kostnadsfritt >
Upphandling24 har tillsammans med bolag i branschen tagit fram en guide för att upphandla moduler. Läs hela den 13-sidiga pdf:en och få tips och råd från upphandlare, leverantörer och jurister.

Senaste kommentarerna

  • Kamp om LOU att väntaSkälen för undantag handlar bara om förhandling. Om man gör kvalificerade AF-delar med tydliga krav och tydliga avtalsvillkor behövs inga...
  • Kamp om LOU att väntaLägg in alla kommentarer från tidigare debatt det här får slagsida åt allmännyttan som grundas på på partsinlagor. Klarar man...
  • Kamp om LOU att väntaAnders: Det går ju inte att jämföra privata företag som kan söka bidrag, speciellt inte innan 1994. Men eftersom du...
  • Kamp om LOU att väntaJag har i och för sig inte jobbat här sen 1930 så det är klart ska vi se det så...
  • Kamp om LOU att väntaAnders igen: "Frågeställningen måste vara varför ska allmännyttan upphandla enligt LOU?" Superlätt att svara på! Svar: För att säkerställa att...

Aktuella utbildningar

  • Anbuds­utvärdering | 13 oktober
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 18 oktober
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 19-20 oktober
  • Agil upphandling | 9 november
  • Hantera överprövningar | 10 november
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 15 november
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | 16 november
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | 17 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 23-24 november
  • LOU på två dagar | 28-29 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 6 december
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Därför ska du upphandla agilt

Hur kan man upphandla effektivt för avtal som utvecklas löpande där beställare, leverantörer och slutanvändare blir nöjda? Svaret kan vara: agil upphandling.

ANNONS FRÅN AFF

”Aff är det givna alternativet”

Aff har revolutionerat avtal och upphandlingar för tjänsteentreprenader. ”Nyckeln till framgång är att branschens parter tillsammans står bakom Aff”, säger advokaten Pehr Jacobson

Upphandla hotell- och logitjänster

Visst skulle det kännas bra att ha kostnadskontroll och veta att medarbetarna är nöjda med sina hotellnätter? Ett sätt att garantera det är att göra medvetna upphandlingar av logitjänster. I vår pdf får du tips och råd kring hur du kan gå tillväga.

Avsändare: Scandic

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

En gång i veckan får du ett mejl med de viktigaste nyheterna i upphandlingsvärlden. Du får också information om våra kommande evenemang.

Prenumerera, nyhetsbrev
Typ av verksamhet *
Specialområde
Jag godkänner att mina uppgifter lagras (integritespolicy) *
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Blir en bättre it-upphandlare

Att upphandla it är komplext med speciella utmaningar. Det är viktigt att du som upphandlare vet vad du behöver tänka på när du ska ställa dina krav och hur du utformar dem.

Om Upphandling24

Upphandling24 ges ut av PMP Public Media Partner AB. Ansvarig utgivare: Helle Kierkegaard

Kontaktuppgifter

Postadress: Upphandling24, c/o Garamond, Mariebergsgatan 15, 112 19 Stockholm
Besöksadress: Tegnérgatan 39,  Stockholm

Länkar

Personuppgiftspolicy »
Prenumerera på nyhetsbrev »
Annonsera »