Upphandlingar sänker Sveriges korruptionsrankning

Med 84 poäng av 100 möjliga har Sverige rasat hela fyra poäng sedan förra årets mätning. Nya Zeeland toppar rankningen med Danmark på plats två och Finland på tredje plats.

– Jag är inte förvånad mot bakgrund av alla de korruptionsskandaler som har avslöjats under det senaste året. Om Sverige ska klara åtagandet i de globala målen – Agenda 2030 – och väsentligt minska alla former av korruption och mutor behövs en nationell handlingsplan mot korruption, säger Ulla Andrén, ordförande för Transparency International Sverige.

Av de åtta bedömningar som gjorts av korruptionen framgår att näringslivsföreträdare anser att det har blivit allt vanligare med mutor och oegentligheter i samband med offentlig upphandling i Sverige.

– 2017 var ett bottenår för Sverige, säger Ulla Andrén till Göteborgs-Posten, GP.

Enligt henne är en förklaring till att Sverige tappat i rankningen bland annat de korruptionsärenden som figurerat hos flera svenska myndigheter under 2017, som till exempel Polismyndigheten, Transportstyrelsen och Statens fastighetsverk. Även kommuner lyfts fram.

– I Göteborg hade vi kommunala bolag som gjorde otillåtna direktupphandlingar, och kommunala utlandsresor som kritiserades av Stadsrevisionen, säger Ulla Andrén till GP.

Under Upphandlingsmyndighetens upphandlingskonferens, som hölls i december, berättade Louise Brown, antikorruptionsrevisor och styrelsemedlem för Transparency International Sverige, att summan av de mutor som betalas globalt motsvarar en biljon amerikanska dollar (1 000 000 000 000) om året.

Enligt henne pekade  en rapport som EY tog fram våren 2017 på att varannan person skulle, i lojalitet med kollegor och företag, kunna tänka sig att inte rapportera oegentligheter.

Louise Brown skulle vilja ändra namnet på antikorruption och i stället använda ordet kvalitetsbristkostnader, för det är vad det handlar om när man gör fel val som jäv och intressekonflikter. Man tummar på transparensen och man förfördelar vissa personer i en urvalsprocess. Det hämmar konkurrenskraften och innovation, men blir också en extra kostnad.

Enligt henne är också vissa branscher särskilt utsatta. Det gäller framför allt samhällsbyggnadssektorn och byggbranschen traditionellt i Sverige men också utomlands. Hon konstaterar att relationer till leverantörer kan vara svåra.

– Man har känt någon väldigt länge och har en etablerad relation som gör att man kan bli påverkad i sitt beslut. Kärleken förblindar, brukar man säga och det är svårt att förhålla sig objektiv i sådana situationer, sa Louise Brown då.

I 2017 års korruptionsindex har man särskilt analyserat hur förekomsten av ett aktivt civilsamhälle och seriöst arbetande journalister påverkar graden av korruption. Det visar sig att ett svagt civilsamhälle ökar risken för korruption. Mer än nio av tio journalister dödades i länder med lägre resultat än 45 poäng i indexet. Ungern är ett exempel på hur en krympande civil sektor riskerar att öka korruption. Ungern har halkat ner med tio poäng de senaste sex åren till 45 under 2017.

Transparency Internationals korruptionsindex – Corruption Perceptions Index, CPI, – mäter graden av korruption i den offentliga sektorn på en skala från 0 till 100. Nya Zeeland på första plats upplevs som minst korrupt tätt följd av Danmark, Finland, Norge och Schweiz. Singapore och Sverige delar sjätte platsen. Somalia upplevs som det mest korrupta landet av de 180 länder som har undersökts.

CPI baseras på en sammanvägning av upp till 13 olika källor med data från oberoende institutioner som specialiserat sig på analys av samhällsstyrning, affärsklimat och risker. Mer än två tredjedelar av de 180 länderna hamnar under 50 på en skala på 0 till 100. Ju lägre siffra desto mer korrupt.