Diskad leverantörs skada beror inte på antal anbud Juridisk krönika Att en anbudsgivare vars anbud förkastats på ett korrekt sätt kan lida skada enligt LOU, även om övriga anbud rätteligen skulle ha förkastats, synes numera vara den förhärskande uppfattningen i domstolarna. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att det är olyckligt att ett färskt avgörande från Kammarrätten i Stockholm skapar otydlighet i frågan.
Nya bud om utdrag ur belastningsregistret Juridik Kan en upphandlande myndighet kräva att en leverantör inkommer med utdrag ur belastningsregistret i en upphandling? Frågan har vållat huvudbry hos både upphandlande myndigheter och leverantörer på sistone, skriver Joakim Lavér och Erik Gadman. Nyligen publicerade Polismyndigheten och Upphandlingsmyndigheten en skrivelse med anledning av de nya upphandlingslagarna och just användningen av utdrag ur belastningsregistret.
En pragmatisk syn på förtydligande av anbud behövs Juridisk krönika En återkommande fråga inom offentlig upphandling är hur bestämmelsen om förtydligande ska tillämpas. Sedan lång tid har bestämmelsen tolkats och tillämpats snävt. Konsekvensen har blivit att anbud tvingats förkastas, med resultatet att anbud som inte har varit det mest ekonomiskt mest fördelaktiga alternativt haft lägst pris, har tilldelats kontrakt. Det behövs en mer pragmatisk syn på möjligheterna att förtydliga anbud, anser Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater.
Restriktivitet vid komplettering av anbud – även i nya LOU Juridisk krönika Domstolarna har hittills varit mycket restriktiva när det gäller möjligheten att komplettera eller förtydliga ett anbud efter anbudstidens utgång. I upphandlingsdebatten har framförts att nya LOU och LUF kommer att medföra att denna restriktivitet lättas upp. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att denna uppfattning är felaktig.
Talerätten beror på utformningen av domslutet Juridisk krönika Det har på senare tid kommit flera avgöranden gällande talerätten vid upphandlingsmål. Dessa mål har ytterligare förtydligat hur talerätten ska bedömas vid olika situationer. Tomas Eliasson och Christian Härdgård, Delphi, reder ut vad som gäller.
Klargöranden om ändringar av avtal väcker nya frågor Juridisk krönika Ett upphandlat kontrakt eller ramavtal kan under under löptiden behöva ändras. Upphandlarens behov kan förändras över tid, faktorer i omvärlden utanför myndighetens kontroll kan ändra marknadens spelregler eller så är upphandlingsföremålet till sin natur så komplext att det inte går att förutse alla tänkbara händelser som kan ske, skriver Joakim Lavér och Anton Johansson, Hannes Snellman Advokatbyrå.
Klaga på det som klagas bör – men gör det i tid Juridisk krönika För mindre än en månad sen aviserade civilministern ytterligare en utredning om rättsmedel och överprövningar. Den främsta anledningen synes vara att Sverige alltjämt är Europaledande, förmodligen till och med världsmästare, sett till antalet överprövningar av offentliga upphandlingar. Björn Bergström och Johan Stern, Ramberg Advokater, har ett konkret förslag på åtgärd.
Mellanhänder tillåtna men inköparen får inte välja leverantör Juridisk krönika Det är inte är otillåtet att använda sig av mellanhänder men det är förbjudet för en inköpare att bestämma vilken leverantör som ska anlitas. Det anser Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten i en rapport. Anna Ulfsdotter Forssell och Angelica Ström, Advokatfirman Delphi, konstaterar att rapporten ger viss vägledning men att mellanhänders laglighet och lämplighet i praktiken får avgöras genom rättstillämpningen.
Ska stämt verkligen vara dömt? Juridisk krönika Anta att en leverantör utesluts från en upphandling eftersom upphandlaren menar att leverantören gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen. Anta att leverantören överprövar uteslutningen i domstol, men att domstolen upprätthåller uteslutningen trots att tillsynsmyndighetens beslut upphävts antingen av tillsynsmyndigheten eller av domstol. Skulle du bli förvånad, undrar Per-Owe Arfwedson, Bokwall Rislund advokatbyrå.
”Att förenkla är inte enkelt” Juridisk krönika Allt sedan Sverige i mitten på 1990-talet fick upphandlingsbestämmelser baserade på EU:s upphandlingsdirektiv har EU-lagstiftaren haft som mål att förenkla upphandlingsbestämmelserna. Ett mål som visat sig inte vara så enkelt att uppfylla. Joakim Lavér och Erik Gadman, Hannes Snellman advokatbyrå, diskuterar arbetet med att förenkla upphandlingsdirektivens bestämmelser.
Leverantörer – var vaksamma på vilken information ni får Juridisk krönika Det är de upphandlande myndigheterna och enheterna som ska följa det upphandlingsrättsliga regelverket. Trots detta bör även leverantörer veta vad som gäller. Detta fick Danfo AB lära sig den hårda vägen när bolaget agerade efter myndighetens muntliga instruktioner – något som slutade i att anbudet förkastades. Sara-Li Olovsson och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, konstaterar att leverantörer inte alltid kan lita på information från upphandlande myndigheter.
Upphandlare ska inte ha tolkningsföreträde Juridisk krönika Det förekommer att domstolar ger upphandlande myndigheter tolkningsföreträde vad avser innebörden av krav som angivits i en upphandling. Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att det kan stå i strid med upphandlingsrättsliga principer.
Vad göra? Inget självklart efter den 20 maj Juridisk krönika Ska en brist i vinnande anbud avseende ett obligatoriskt krav leda till att en upphandling rättas eller att den görs om? Joakim Lavér och Anton Johansson, Hannes Snellman advokatbyrå, diskuterar och redogör för utvecklingen av praxis i kölvattnet av Högsta förvaltningsdomstolens domar den 20 maj 2016.
Godtyckligt systemfel – inför skyldighet begära förtydligande Juridisk krönika Upphandlande myndigheters möjlighet, enligt 9 kap. 8 § LOU, att inhämta förtydliganden och kompletteringar är just en möjlighet och inte en skyldighet. Det är alltså upp till upphandlarens att bestämma om ett oklart anbud ska förkastas eller förtydligas. Carl Bokwall, Per-Owe Arfwedson och Lina Håkansson Kjellén, Bokwall Rislund Advokatbyrå, undrar varför godtycke ska få styra ett förtydligande.
LOU och konkurrensrätten krockar – problem eller icke-fråga? Juridisk krönika Sara-Li Olovsson och Nafsika Karavida, Advokatfirman Delphi, diskuterar om och hur förslaget till nya LOU krockar med konkurrensrättsliga regler.
