Landsting och regioner köper in livsmedel för uppåt en miljard kronor årligen. Livsmedlen används främst till måltider för patienter i vården. Andelen ekologiska inköp ökade från 13 till 40 procent 2009-2016, vilket är en trefaldigad ökning. Håller ökningen i sig, då kommer landstingen och regionerna att nå regeringens mål om att offentliga aktörers andel ekologiska livsmedel ska vara minst 60 procent år 2030.
– Landstingen och regionerna är angelägna om att minska sin påverkan på miljön och inköp av ekologiska livsmedel är ett av flera bra sätt att göra det på. Vi ser också ett ökat intresse för att köpa närproducerade livsmedel, vilket bidrar till en levande landsbygd, säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.
De jämförelser som SKL publicerar i dag omfattar flera områden utöver inköp av ekologiska livsmedel. De ger en bred bild av miljöarbetet i landsting och regioner. Tillsammans med jämförelserna ger SKL flera goda exempel på hur landsting och regioner använder sig av upphandlingar till nytta för miljö och klimat.
– Syftet är att låta landsting och regioner lära av varandra och sporras att bli ännu bättre på att använda upphandlingar för att minska sin påverkan på miljön. Offentliga upphandlingar är ett av de viktigaste verktygen vi har, säger Gunilla Glasare.
Samtidigt måste statens stöd kring miljökrav i upphandlingar förbättras, anser SKL.
– Vi vill att Upphandlingsmyndigheten uppdaterar kriterierna om vilka miljökrav kommuner, landsting och regioner kan och bör ställa i sina upphandlingar. Nuvarande kriterier från staten är flera år gamla. Många är inte längre relevanta. Det statliga stödet måste förbättras, säger Gunilla Glasare.
Här köps det in mest ekologiska livsmedel
Landsting/region, andel ekologiska livsmedel
- Kronoberg, 54 procent
- Uppsala, 51 procent
- Blekinge, 49 procent
- Örebro, 48 procent
- Västmanland, 47 procent
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer