– Vi rekryterar för att växa ytterligare. Intresset har varit stort sedan vi inledde med pilotprojekt i våras, säger Linnéa Nordén, chef för Sinfras Inköpsresurser.
Efter lansering under Sinfradagarna nyligen har arbetet startat på allvar med en uppdelning på tre områden – stöd inom operativt, taktiskt och strategiskt inköp.
– Det är en bredd vi erbjuder och där vi kommer att jobba teambaserat för att verkligen erbjuda hela Sinfras kompetens ut till kunden för att få en så hög medlemsnytta som möjligt, säger Linnéa Nordén.
Hon ger exempel på uppdragens bredd:
– Det kan handla om att anlitas ett par timmar för att granska ett avtal. Men också att finnas med under en längre period och leda en upphandling där kravnivåer sätts och där det bestäms vad som ska utvärderas, fram till senare när avtal skrivs.
Grunden för satsningen är förfrågningar från medlemsbolagen under en längre tid om att kunna ge stöd.
– Främst kan det vara mindre medlemmar som har behov av hjälp – för att kompetens saknas eller att man inte har tillräckligt med resurser för ett större projekt.
– Sedan 1 mars när vi började testa modellen med pilotprojekt har vi fått väldigt bra respons kring att vi är rätt ute. Jag är också mycket nöjd med rekryteringsarbetet och den bredd av medarbetare som vi nu har – både seniora och juniora samt kompetens som täcker entreprenader, strategiska inköp och hållbarhet, säger Linnéa Nordén.
Märks efterfrågan på någon särskild tjänst?
– Det är ganska brett, men det tydligt att många ser entreprenadupphandlingar som en utmaning och att man där gärna söker stöd.
Medarbetarna som är inköpsresurser kommer främst att jobba digitalt mot sina kunder.
– Men en del arbete ute på medlemsbolagen blir det också som workshops och uppstartsmöten, säger Linnéa Nordén.
Sinfras huvudverksamhet är annars ramavtal inom fjärrvärme-, VA- och elverksamheter.
Tjänsterna som Inköpsresurser erbjuder kommer att erbjudas till självkostnadspris utifrån att Sinfra är en ekonomisk förening.
Samarbetet bygger på att medlemsbolagen kan anlita Sinfra utan konkurrensutsättning med stöd av Teckal-undantaget (Inhouse) då Sinfra i sin helhet ägs av medlemmarna och att det då räknas som intern verksamhet.
Hej
Kan ni förklara ytterligare hur Teckal-undantaget kan bli tillämpligt, dvs hur kontroll- och verksamhetskriteriet blir uppfyllt.
Bra fråga Marianne.
Mycket bra fråga Marianne. Min bedömning är att varken kontroll- eller verksamhetskriteriet är uppfyllt. Regelvidrigt helt enkelt.
Hej Marianne!
Tack för din fråga. Innan vi startade igång den här tjänsten så undersökte vi de juridiska förutsättningarna noga tillsammans med Advokat och jur. dr Jon Kilhman.
Nedan är ett kortare utdrag gällande verksamhets- och kontrollkriteriet:
Verksamhetskriteriet
All Sinfras verksamhet bedrivs för medlemmarnas räkning. Alla Sinfras beställare är således också medlemmar i Sinfra. Verksamhetskriteriet – enligt vilket det räcker om mer än 80 procent av verksamheten bedrivs för medlemmarnas räkning – är därför uppfyllt.
Kontrollkriteriet
För att en upphandling skall vara intern krävs därtill bl.a. att beställaren (medlemmen) har en kontroll över leverantören (Sinfra) vilken motsvarar den kontroll som beställaren har över sin egen organisation. En upphandling kan också vara intern om en sådan kontroll utövas gemensamt av flera beställare. För att sådan gemensam kontroll skall finnas krävs att leverantörens beslutsorgan består av representanter från samtliga beställare, vilka tillsammans har ett avgörande inflytande över leverantörens strategiska mål och viktiga beslut.
Allt sådant inflytande finns i Sinfra – liksom i alla ekonomiska föreningar – ytterst i föreningsstämman. Stämman är följaktligen det beslutsorgan till vilket kontrollkriteriet är knutet. Alla medlemmar i Sinfra – och följaktligen även alla beställare – har representation och rösträtt vid föreningsstämman. Därför är även kontrollkriteriet uppfyllt.
Har du fler frågor är du välkommen att kontakta mig.
Håller inte med.
På vilket sätt har myndigheten kontroll över verksamheten som sin egen förvaltning. Återkoppling till myndigheten. Myndigheten är inte detsamma som beställare.
Är Sinfras styrelse en förlängning av olika upphandlande myndigheter med representanter som är de ingående myndigheterna som har den kontroll som t.ex en kommun har över sin egen förvaltning. Vilka är representanterna på stämman politiker eller?
Det är också så att för att vara inköpscentral måste man vara en upphandlande myndighet.
Hej PO!
Jag har jättegärna en mer ingående dialog med dig angående detta.
Hör gärna av dig så bokar vi in ett samtal 🙂
Precis som PO skriver så är inte kontrollkriteriet uppfyllt. Det som krävs är att den upphandlande myndigheten utövar kontroll över motparten motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning, precis som PO skriver. Det framgår med all tydlighet att det inte är så när man tittar på styrelsens sammansättning. Hur som helst vore det ju väldigt intressant om detta beslut kunde prövas av någon annan än SINFRAs egen advokat. Jag tänker också att det stora antalet medlemmar som var för sig bara har en röst vid en föreningsstämma skulle kunna anses innebära att varje enskild medlems inflytande är helt obetydligt i sammanhanget och inte kan jämföras med att man har kontroll över verksamheten.
@PO och OJ
Ni synes haka upp er kring 3 kap. 12 § i LOU när det är uppenbart att advokat Kilhman tillämpar 13 § och då bl.a. p. 1 om “en upphandlande myndigheten gemensamt med andra upphandlande myndigheter utövar kontroll över motparten motsvarande den som myndigheterna utövar över sina egna förvaltningar”.
Att den enskilda medlemmen endast har en röst och således begränsat inflytande saknar betydelse för tillämpningen av lagtexten (och artikel 12.3 i upphandlingsdirektivet). Medlemmarna som kollektiv är alltjämt upphandlande myndigheter som gemensamt utövar kontroll över Sinfra motsvarande den som de gemensamma myndigheterna utöver över sin egna förvaltningar i enlighet med Kilmans slutsatser.
Uppfylls 13 kap punkt 2 och 3 av medlemmarna??
Tveksamt?
Varför inte bara betrakta detta konsultationsstöd som stödverksamheter till inköp vilka tillhandahålls av en inköpscentral? Direktivtexten är rätt tillåtande och lagen en kopia mer eller mindre…
Ref: direktivet skäl (70) samt artikel 37, LUF 7 kap 5 § och/eller LOU 7 kap 10 §.
Detta kan eventuellt öppna upp för avtalsotrohet hos den upphandlande enheten om man inte tänker till att man redan har ett ramavtal med en upphandlings/inköpskonsultföretag på plats, samt att det snedvrider konkurrensen. Hur ska ett konsultföretag konkurrera med en inköpscentral som har sina egna inköpsresurser/konsulter som erbjuds till sina medlemmar för en lägre peng utan att konkurrera på samma villkor som andra företag?
Jag samtycker att kontrollkriteriet uppfylls inte.
@HE
Inköpscentraler definieras i direktivet som en upphandlande myndighet som tillhandahåller centraliserad inköpsverksamhet och eventuellt också stödverksamhet för inköp. Det syfte de fyller är att (också enligt direktivet) få driftfördelar och göra inköpen mer professionella…
Det framgår också i direktivets artikel 37 pkt 4 att kontrakt får tilldelas utan upphandlingsförfarande för drift av inköpscentral inklusive eventuella stödverksamheter. Det finns alltså ett undantag från lagens tillämpningsområde kring centraliserad inköpskompetens (och även varuköp i vissa fall) från en inköpscentral som är upprättad i detta syfte. Detta är ju även rimligt för att alls kunna driva en inköpscentral, denna finansieras på ett eller annat vis av de som myndigheter/enheter som använder den (i vilken form det nu må vara).
Ref.
Enligt skäl 70 är tjänster och varuköp från inköpscentralen inkl stödtjänster således att betrakta som undantagna från skyldigheter enligt direktivet.
Det framgår även i samma skäl 70 att tjänster som köps av icke-inköpscentral men som fyller samma funktion bör tilldelas i enlighet med direktivet, vi får anta att med detta menades klassiska upphandlingskonsulter eller motsvarande.
Utan att vara helt säker på anledningen får vi väl utgå ifrån att en verksamhet som har till enda syfte att stödja sin medlemsorganisation (intern inköpskompetens, inköpscentral, samverkan mfl) är både mer samhällsekonomiskt och har mer kunnande om den egna verksamheten än konsultbolag, de senare kontrakteras då normalt när man av annan anledning inte hinner med.
Går väl inte att tolka på annat sätt än att en inköpscentral (och jag tror inte det är ifrågasatt att Sinfra är en inköpscentral) får tillhandahålla dessa tjänster, och myndigheterna som är ansluta till Sinfra således får köpa tjänsterna utan att behöva konkurrensutsätta dem.
Detta är ett generellt undantag som gäller för inköpscentraler.
Tekal-undantaget bör såldes vara helt ovidkommande i detta fall då Sinfra (och andra inköpscentraler) kan luta sig mot bestämmelser kring inköpscentraler snarare än internköp.
Får anta att EU gör skillnad på dessa och ser konsulter som något en upphandlande myndighet/enhet bör undvika för att spara på de offentliga tillgångarna. Inköpscentralens personal ses således som en förlängning av myndighetens/enhetens egna resurser (flera myndigheter/enheter får möjlighet att poola resurser/kunskap) medan konsultbolag med sina konsulter är en utomstående resurs som tas in vid specialbehov. Rimligt kan jag tycka och de konkurrerar inte med varandra som jag ser det då konsultbolag har vinstintresse medan en inköpscentral har ett medlemsintresse primärt.