Riksdagen sa i november nej till de arbetsrättsliga krav som finansutskottet lyfte ur propositionen dagarna innan. Däremot är det klart med de övriga 996 paragraferna som utgör nya upphandlingsregler.
Riksdagen tillkännagav samtidigt att regeringen utan dröjsmål skulle återkomma med kompletterande lagförslag, allt för att fullt ut genomföra de tre direktiven från 2014 om upphandling i svensk lagstiftning,
När det blev klart att regeringen lägger fram en ny proposition var det många som höjde på ögonbrynen över att något av allianspartierna valde att stödja propositionen.
Kristdemokraterna var med och röstade ner det första förslaget på implementering i höstas, men har nu förhandlat fram ett nytt förslag med regeringen.
– Vi är förvånade att regeringen inte vände sig till oss tidigare, vår kritik har ju varit känd sen länge. Vi hade gärna sett att förslaget utformades rätt från början och minskat risken för EU-böter, säger Jakob Forssmed, tillförordnad partiledare för Kristdemokraterna.
Han anser att partiet nu är nöjd med det förslag som ligger eftersom de fått igenom de förändringar som de ansåg behövdes.
– I det nya förslaget ställs rimliga arbetsrättsliga krav – bara i större upphandlingar och bara i riskbranscher. Det tycker vi är bra. Jag har mött flera seriösa företagare i exempelvis bygg- och taxibranscherna som inte längre lämnar anbud på grund av att oseriösa företag med dåliga arbetsförhållanden för sina anställda dumpar priserna och vinner kontrakten. Så kan vi inte ha det. Det hotar konkurrensen och lever inte upp till hur vi ser på myndigheters skyldighet att ta socialt ansvar, säger Jakob Forssmed.
I det nya förslaget undantas alla upphandlingar under tröskelvärdena, dvs två tredjedelar av alla upphandlingar, från reglerna. Och i de upphandlingar där kraven ska ställas finns inga krav på kollektivavtal, varken hos huvud- eller underleverantörer.
– Det jämnar ut spelplanen både mellan stora och små företag, och mellan svenska och utländska, betonar Jakob Forssmed.
Föreningen Sveriges offentliga inköpare, SOI, är kritiska till förslaget och anser att de nya reglerna riskerar att överbelasta lokala myndigheter , kommuner med flera.
– Att göra arbetsrättsliga krav obligatoriska vid upphandling inom exempelvis bygg-, städ- och taxibranschen får mycket omfattande konsekvenser för lokala myndigheter, säger Emma Breheim, ordförande i SOI.
Vad gäller krånglet för kommunerna anser Forssmed att det gjorts avsevärda förbättringar jämfört med det första förslaget.
– Upphandlingsmyndigheten har fått en tydlig roll att kontakta parterna och samla in och standardisera information om vilka villkor som gäller inom respektive bransch, vilket de redan börjat göra för taxibranschen. Kommunerna kan alltså söka information där och behöver inte uppsöka parterna inför varenda upphandling. Myndigheten har också fått en tydligt stödjande roll i bedömningen av vad som utgör en riskbransch, säger Jakob Forssmed.
Han menar att Upphandlingsmyndigheten inte får för stort inflytande över tolkningen av kollektivavtalen.
– Arbetsmarknadens parter ska medverka i framtagandet av villkoren och oavsett vilket kollektivavtal som väljs ut kan företagen som lämnar anbud välja att leva upp till minimivillkor i ett annat likvärdigt avtal. Man är alltså inte bunden att följa villkoren i det avtal som myndigheten pekar ut. Vi har också sett till att det är tydligt att om det inte finns tillräcklig information om kollektivavtalen, t ex när det gäller sk sifferlösa avtal, så behöver inte det arbetsrättsliga kravet ställas.
Forssmed påpekar att i och med att det inte finns skyldighet att ställa villkor som inte kan fastställas, underlättas även uppföljningen.
– På så sätt undviks problem med att det ställs krav i upphandlingar som exempelvis inte är mätbara och därför inte kan följas upp, säger Jakob Forssmed.
SOI har pekat på att alla upphandlande myndigheter nu får en omedelbar skyldighet att anställa ny kompetens för att kunna leva upp till kraven i förslaget och att den kompetensen är redan en bristvara. De anser att den insikten saknas i förslaget.
KD pekar på att det, som alltid, när nya regler kommer på plats kommer upphandlarna att behöva rekrytera eller utveckla ny kompetens. Jakob Forssmed menar att det allmänt sett får mötas med utbildning och intern fortbildning för yrkesverksamma upphandlare. Dessutom får Upphandlingsmyndigheten även här en central roll att ge stöd till upphandlande myndigheter.
– Det kommer alltid vara en startsträcka med nya regler, men i längden tror vi att reglerna kommer att underlätta upphandlingen eftersom de tydliggör regelverket kring arbetsrättsliga krav.
Han avslutar med att detta handlar om ett EU-direktiv som måste implementeras och att vi nu undviker att slösa skattemedel på dryga EU-böter.
– Regeringen har nu hörsammat våra krav och vi är därför glada att kunna implementera EU-direktivet på ett sätt som värnar rimliga arbetsvillkor inom riskbranscher, säkerställer lika behandling av anbudsgivare och värnar småföretagens möjligheter att delta i upphandlingarna, säger Jakob Forssmed.
