Strumpgate – så kan dyra avtal undvikas Juridisk krönika Det har varit stor uppståndelse den senaste veckan om avtalet mellan Stockholms läns landsting, SLL, och Onemed avseende förbrukningshjälpmedel. Debatten väcker frågor om hur upphandlande myndigheter ska se till att kostnaderna för ett avtal stämmer med vad som förväntas. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, ger exempel på åtgärder som står myndigheterna till buds.
Vad är en teknisk specifikation? Juridisk krönika För de flesta som sysslar med offentlig upphandling är det en ryggmärgsreflex att så långt som möjligt försöka undvika hänvisningar till varumärken när föremålet för en upphandling ska beskrivas. En anledning till det är 6 kap. 4 § LOU som anger att en teknisk specifikation som utgångspunkt inte får innehålla hänvisningar till varumärke, skriver Erik Gadman, Hannes Snellman advokatbyrå.
Är rangordningens tid förbi i det nya regelverket om offentlig upphandling? Juridisk krönika Det nya regelverket om offentlig upphandling innehåller förtydliganden som kan komma att rubba rangordningens monopol. Anna Ulfsdotter Forssell och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, klargör vad som kommer att gälla efter den 1 januari 2017, förutsatt att förslaget klubbas i höst.
Har den försenade propositionen presenterats för tidigt? Juridisk krönika Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, ifrågasätter om regeringen verkligen har beaktat den kritik som Lagrådet framfört i tillräcklig utsträckning.
Dribblade HFD bort sig vid valet av åtgärd? Juridisk krönika Med utgångspunkt i ett nyligen meddelat avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, diskuterar Joakim Lavér och Anton Johansson, Hannes Snellman, frågan om valet av åtgärd när en domstol ingriper mot ett upphandlingsfel.
Är ett skall-krav alltid ett skall-krav? Juridisk krönika Svaret på frågan i rubriken kan tyckas ganska uppenbar. Det är klart att ett skall-krav är ett skall-krav, det vill säga, ett krav som måste vara uppfyllt för att ett anbud ska kunna kvalificeras för utvärdering, skriver Tomas Eliasson samt Christian Härdgård på Delphi.
Domstolarna måste ta sitt utredningsansvar på allvar Juridisk krönika Högsta förvaltningsdomstolen slog i höstas fast att förvaltningsdomstolarna har ett ansvar att begära in uppgifter från upphandlande myndigheter (till exempel sekretessbelagda delar av anbud) om detta krävs. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, understryker vikten av att domstolarna tar utredningsansvaret på allvar.
Kan LOV användas vid upphandling av HVB-hem? Juridisk krönika Svårigheterna att upphandla hem för vård och boende, HVB, för barn och unga har uppmärksammats på flera håll, bland annat i Upphandling24. Fler unga flyktingar innebär ett tryck på kommuner att snabbt få fram fler hem. Kan Lagen om valfrihetssystem, LOV, vara lösningen? Olof Larsberger och Carl Norén, Kastell Advokatbyrå, resonerar.
Så ökar du ditt förhandlingsutrymme Juridisk krönika Många upphandlare är osäkra på hur och om vad de får förhandla med anbudsgivare. Med utgångspunkt i ett avgörande från Kammarrätten i Stockholm diskuterar Erik Gadman, Hannes Snellman advokatbyrå, vad som är tillåtet och hur upphandlande myndigheter kan påverka sina förutsättningar att förhandla.
Förtydligande eller osäkerhet när domstolen fattar interimistiskt beslut? Juridisk krönika Regeringen går emot lagrådet och tunga remissinstanser och föreslår att bestämmelserna om interimistiska beslut ska ”förtydligas” från och med juni 2016 – i hopp om att få bukt med problemet att besluten hindrar att flyktingboenden tas i bruk. Men är lagändringen ett förtydligande och vad blir effekterna för de leverantörer som står utanför flyktingstormens öga? Carl Bokwall och Sofia Hertz, Bokwall Rislund Advokatbyrå, är kritiska.
Våga prata med leverantörer! Juridisk krönika Offentlig upphandling kan många gånger upplevas som en massa pekpinnar. Och relationen gentemot leverantörerna upplevs av förklarliga skäl som särskilt känslig. Går det till exempel bra att äta lunch med en leverantör? I denna krönika behandlar Jenny Crafoord och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, upphandlares förhållningssätt till leverantörer i det dagliga arbetet.
Är det tillåtet med volymfördelning vid ramavtal? Juridisk krönika Det förekommer många olika sätt att reglera hur avrop ska ske från ett ramavtal med flera leverantörer. En av de mest uppmärksammade varianterna är volymfördelning. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, ifrågasätter om det är möjligt att utforma en volymbaserad fördelningsnyckel som samtidigt är förenlig med LOU.
Gör om och gör rätt – svidande kritik från Lagrådet Juridisk krönika Många är vi som har väntat på Lagrådets yttrande över den lagrådsremiss med förslag till offentlig upphandling, upphandling inom försörjningssektionerna och upphandling av koncessioner som regeringen överlämnade i juni förra året. Vid en genomgång av yttrandet framgår det tydligt varför det har blivit försenat: så omfattande kritik hör inte till vanligheterna, skriver Joakim Lavér och Julia Tavaststjerna, Hannes Snellman.
Svår balansgång mellan ramavtal och bra affär Juridisk krönika I ett färskt avgörande från Kammarrätten i Stockholm den 12 februari 2016 har SKI:s sätt att identifiera skaran av avropsberättigade godtagits. Carl Bokwall och Gabriella Kiluk på Bokwall Rislund Advokatbyrå kommenterar domen och problematiken med en alltför stor frihet och obundenhet för de myndigheter som använder ramavtal.
Leverantörs ekonomiska kapacitet – inte så enkelt som det verkar Juridisk krönika Bedömningen av anbudsgivarnas ekonomiska lämplighet görs ofta i upphandlingar genom att ställa krav på att anbudsgivaren måste ha en viss rating enligt något kreditvärderingsinstitut. Advokaterna Oscar Jansson och Sara-Li Olovsson, Advokatfirman Delphi, resonerar kring ny två nya domar som behandlar olika aspekter av möjligheterna att ställa vissa krav på ekonomisk kapacitet.
