Hur långt får ett avropsavtal vara? Juridisk krönika Löptiden för ett ramavtal är uttryckligen reglerad i LOU. Hur långt ett avropsavtal kopplat till ett ramavtal får vara är emellertid omgärdat av flera frågor. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, uppmärksammar frågan om LOU:s huvudregel för ett ramavtals löptid gäller även för avropsavtal.
Ett och samma skallkrav – två helt olika domslut Juridisk krönika Valet av hur man utformar sin talan i ett överprövningsmål kan vara direkt avgörande för utfallet i processen, även om det skallkrav man invänder mot uppvisar stora brister. Betydelsen av ens processföring framgår tydligt av två färska mål från kammarrätten i Jönköping. Amir Mohseni och Gabriella Kiluk, Bokwall Rislund Advokatbyrå, analyserar rättsfallen.
Ogiltighet – men inte rättslöshet Juridisk krönika De flesta avtal innehåller bestämmelser som är avsedda att överleva avtalet, till exempel sekretessbestämmelser. När ett avtal förklaras ogiltigt uppkommer frågan om ogiltigheten även ska omfatta dessa bestämmelser. Amir Mohseni och Helena Selander på Bokwall Rislund Advokatbyrå förklarar varför inte alla bestämmelser i ett avtal bör bli automatiskt ogiltiga för att avtalet ansetts ogiltigt.
Domstolen allt mer förlåtande mot brister i anbud? Juridisk krönika De svenska domstolarna har historiskt sett varit en av de mer strikta i sin tillämpning och tolkning av det upphandlingsrättsliga regelverket inom EU. Sara-Li Olovsson och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, frågar sig nu om inte detta möjligen är på väg att ändras – åtminstone till viss del.
Utvärdera livscykelkostnad – en utmaning Juridisk krönika I lagrådsremissen från juni föreslås att de nya upphandlingslagarna tydligt ska ange att kostnaderna under livscykeln för en vara, tjänst eller byggentreprenad ska kunna beaktas vid utvärderingen av anbuden. Fredrik Linder och Erik Sigfridsson, Hamilton Advokatbyrå, anser att det är positivt med ett ökat fokus på livscykelkostnaden. Samtidigt finns ett stort behov av vägledning till myndigheterna för denna typ av utvärdering.
Utökad utredningsskyldighet i överprövningsmål Juridisk krönika Relationen mellan rätten till en effektiv överprövning och intresset av sekretess med hänsyn till en leverantörs affärsförhållanden har vi uppmärksammat tidigare. Högsta förvaltningsdomstolens dom i Avonova-målet gör ämnet åter högaktuellt. Med hänvisning till EU-domstolens dom i Varec-målet fastslår HFD att domstolen i ett överprövningsmål är skyldig att utreda och kräva in uppgifter från upphandlaren. Avonova-domen ger upphov till flera intressanta frågor, menar Joakim Lavér och Olof Larsberger.
Ytterligare avgöranden i talerättsdjungeln Juridisk krönika Även om en del frågetecken om talerätten har rätats ut kvarstår många frågor. En fråga är om en vinnande leverantör i mål om ogiltigförklaring av avtal har talerätt. Inget svar har kommit från Högsta förvaltningsdomstolen. Därför är det välkommet med ännu ett avgörande från en kammarrätt. Kammarrätten i Stockholm ansluter sig till Kammarrättens i Göteborg uppfattning och anser att en vinnande leverantör i mål om ogiltigförklaring har talerätt.
Äntligen kortare processer i första instans Juridisk krönika Anna Ulfsdotter Forssell och Oscar Jansson, Advokatfirman Delphi, kommenterar Överprövningsutredningens förslag att en ny bestämmelse ska införas i alla tre upphandlingslagarna som anger att mål rörande överprövning av upphandling ska handläggas skyndsamt.
0begränsad möjlighet att avbryta en upphandling Juridisk krönika Upphandlande myndigheter har långtgående möjligheter att avbryta en pågående upphandling. I vissa fall har de svenska domstolarna dock gjort denna möjlighet allt för långtgående, anser Carl Bokwall och Lina Håkansson, Bokwall Rislund Advokatbyrå.
Upphandlaren har stort ansvar för att undvika inlåsningseffekt Juridisk krönika Det är inte ovanligt att utformningen av ett befintligt avtal gör att den upphandlande myndigheten anser det nödvändigt att anlita en viss leverantör. En viktig fråga är vilken betydelse sådan inlåsningseffekt får för tillämpningen av upphandlingslagstiftningen. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att upphandlaren har ett stort ansvar för att undvika inlåsningseffekter.
När anses en upphandling vara påbörjad? Juridisk krönika I skuggan av ett beslut från kammarrätten behandlar Joakim Lavér och Anton Johansson, Hannes Snellman, i en krönika frågan om när en upphandling anses vara påbörjad och några praktiska betydelser relaterade till detta.
Nytt lagförslag om kollektivavtalsenliga villkor Juridisk krönika Sociala krav i offentlig upphandling har seglat upp som en allt viktigare fråga, inte bara i Sverige utan i hela Europa. Nu har saken utretts ännu en gång med ett nytt lagförslag. Dessutom har EU-domstolen presenterat ett förslag som kan få stor betydelse. Anna Ulfsdotter Forssell och Martin Bogg, Delphi, tittar närmare på saken.
Konsten att strunta i avtalsspärr – och komma undan med det Juridisk krönika Att iaktta en löpande avtalsspärr är i det närmaste något heligt inom offentlig upphandling. Svenska upphandlare är i regel exemplariskt duktiga på att respektera avtalsspärren. Men vad händer egentligen om man struntar i avtalsspärren? Sara-Li Olovsson och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, klargör vad som gäller.
Partsbyte på myndighetssidan – är det möjligt? Juridisk krönika Ett av ämnena på Upphandling24:s konferens Upphandlingsjuridik i praktiken var ändringar i upphandlade avtal. Jag var en av talarna och jag redogjorde bland annat för reglerna om leverantörsbyte i de nya direktiven, skriver Olof Larsberger.
Spretig praxis kring diskad leverantörs skada Juridisk krönika Frågan om en rätteligen diskvalificerad anbudsgivare kan lida skada av brister i vinnande anbudsgivares anbud har splittrat de svenska förvaltningsdomstolarna under flera år. Advokaterna Carl Bokwall och Lina Håkansson resonerar kring Högsta förvaltningsdomstolens obenägenhet att reda ut frågan.
