Oklart om utredningens förslag ökar möjligheten att rätta anbud Juridisk krönika I det betänkande från Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (SOU 2018:44) som presenterades i juni, har möjligheten att rätta, förtydliga och komplettera anbud ägnats särskild uppmärksamhet. Mikael Dubois och Petra Schück Johansson, Hamilton Advokatbyrå, anser att ett utökat utrymme i detta avseende på det icke direktivstyrda området vore välkommet, men att det är oklart om så kommer att ske i praktiken.
Färre överprövningar eller dyrare processer? Förenklingsutredningen Regeringens särskilda utredare Anna Ulfsdotter Forssell presenterade den 14 juni resultatet av utredningen om förenklingar av reglerna för upphandling under tröskelvärdena samt förslag som syftar till att minska antalet överprövningar. Martin Levinsohn och Mattias Wiklund, Setterwalls Advokatbyrå, lyfter några frågor kring de föreslagna förändringarna som gäller införandet av ett processkostnadsansvar.
Presumtion för konkurrensfördel Rättsfallsanalys En upphandlande myndighets anställda deltog samtidigt i förvaltandet av befintligt avtal och i upphandlingen av nytt avtal. Kammarrätten ansåg att sådana kontakter med en anbudsgivare kan innebära en presumtion för att myndigheten brutit mot likabehandlingsprincipen. Joakim Lavér och Erik Gadman, Hannes Snellman, analyserar domen.
Om ramavtal med samtliga villkor fastställda Rättsfallsanalys I den här rättsfallsanalysen refererar Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, ett avgörande som handlar om under vilka förutsättningar ett avtal kan ändras på grund av underlåtenhet (passivitet) att tillämpa ett avtalsvillkor.
Passivitet i förhållande till ändring av avtal Juridisk krönika I den här krönikan reflekterar Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater kring ett område där både civilrätten och upphandlingsrätten behöver beaktas för att resultatet ska bli såväl korrekt som ändamålsenligt.
DIS – ett underutnyttjat verktyg för en kommersiellt lyckad affär? Juridik I LOU och LUF finns numera möjlighet att upphandla genom dynamiska inköpssystem, DIS, en helt elektronisk process till vilken alla leverantörer kan ansöka om att få delta. Förfarandet har dock fått blygsamt genomslag. Emily Tomas da Costa och Lorentz Reige, Setterwalls Advokatbyrå, tror att det kan bero på bristande kunskap om förutsättningarna för användning av DIS och de fördelar systemet medför jämfört med det mer välbekanta ramavtalet.
Bristande konkurrens var svepskäl för att avbryta en upphandling Rättsfallsanalys Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Linn Torstensson, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom från Kammarrätten i Stockholm som avser frågan om saklig grund för att avbryta en upphandling.
Vanliga misstag vid uteslutning av en misskötsam leverantör Juridisk krönika Att delta i offentliga upphandlingar är ingen rättighet. Upphandlare har möjlighet att utesluta en leverantör från en upphandling, till exempel om en leverantör misskött ett tidigare offentligt kontrakt. Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Linn Torstensson, Advokatfirman Delphi, diskuterar hur du undviker vanliga fallgropar vid uteslutning av leverantörer.
Onormalt låga anbud – vilka beviskrav gäller? Rättsfallsanalys Bestämmelserna om onormalt låga anbud i LOU är svåra att tillämpa både för upphandlare och leverantörer. Fredrik Linder och Martina Sterner, Hamilton Advokatbyrå, analyserar en kammarrättsdom där domstolen fann att den sökande leverantören hade bevisbördan för att det vinnande anbudet föreföll onormalt lågt. Analysen behandlar reglerna om onormalt låga anbud och den viktiga frågan om vilka beviskrav som gäller.
Upphandlare – var försiktiga med egna referenser Juridisk krönika Användningen av egna referenser syftar till att ge den upphandlande myndigheten möjlighet att beakta de egna erfarenheterna av en anbudsgivare som är relevanta för den aktuella upphandlingen. Mikael Dubois och Nike Berlin, Hamilton Advokatbyrå, anser dock att sådan referenstagning bör användas med viss försiktighet.
Stopp för leveransavtal vid avrop från ramavtal Juridik Att göra ett avrop från ett ramavtal som inte resulterar i tilldelning av ett kontrakt, utan ett nytt ramavtal, strider enligt Kammarrättens mening mot bestämmelserna i upphandlingslagstiftningen. Det är därmed inte förenligt med lagen att tilldela kontrakt (avrop) som medför ett icke-förpliktande leveransavtal utan volymgaranti. Det skriver Amar Al-Djaber och Sarmad Abdul Nabi.
Nytt ramavtal som uppstått genom ändringar i befintligt är ogiltigt Rättsfallsanalys Avrop i strid med villkoren i ett ramavtal kan innebära att ett nytt ramavtal har ingåtts. Det nya ramavtal som således ingås genom avsteg från avropsvillkoren kan ogiltigförklaras. Avrop av tjänster från det nya avtalet har avropats enligt ett ogiltigt direktupphandlat ramavtal och är därför ”per automatik” ogiltiga, skriver Erik Gadman och Axel Resvik, Hannes Snellman.
Alltför vida viktningsintervaller innebär bristande transparens Juridisk krönika Upphandlande myndigheter får vikta tilldelningskriterier inom intervall med en lämplig största tillåten spridning. I en färsk dom från Kammarrätten i Jönköping underkändes dock en viktningsmodell som inte befanns vara i enlighet med transparensprincipen. Läs Erik Gadmans och Livia Elveljungs krönika.
Om ramavtal med alla villkor fastställda Rättsfallsanalys Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, refererar ett avgörande som handlar om innebörden av ”samtliga villkor fastställda” som gäller för att upphandla ramavtal med en enda leverantör, och konsekvenserna av att samtliga villkor inte är fastställda.
Arbeta mer med avtalet Juridisk krönika Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater reflekterar kring vikten av att arbeta mer med avtalet, och behovet av goda exempel. I förra krönikan skrev de om att det ibland är svårt att vid upphandlingstillfället veta om man väljer rätt leverantör. Ofta vet man först när tjänsten påbörjas om det är rätt.
