Kategori: Juridisk krönika

Johan Stern och Victor Pålsson Lundell på Ramberg Advokater reflekterar kring den så kallade juridifieringen av offentlig upphandling med innebörden att det blivit fel fokus och en rädsla för att göra fel snarare än att göra rätt. Detta är något som författarna själva håller med om, men vill nyansera något och mana till försiktighet.

Omväxling förnöjer sägs det. Men två kommuners upphandling av sotning och brandskyddskontroll var lite av omvända världen. De utvärderade anbuden först och kvalificerade sist, bytte ut den angivna referensen mot sin egen – som gav så låga betyg att anbudet förkastades. Kan man göra så, frågar sig advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi.

Missuppfattningar av rättsläget beträffande talerätt och skaderekvisitet kan få märkliga konsekvenser. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, granskar en färsk kammarrättsdom och ger råd till leverantörer som under anbudstiden inser att kraven i en upphandling inte kan uppfyllas.

En leverantör kan inte uteslutas från en upphandling med hänvisning till de obligatoriska uteslutningsgrunderna om det brott som läggs till grund för uteslutningen inträffade för över fem år sedan. För de fakultativa uteslutningsgrunderna går gränsen vid tre år. Den slutsatsen drar Joakim Lavér och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå.

Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, resonerar om vikten av att vara nyanserad kring offentlighet och sekretess i den offentliga affären.

Konkurrensverket har alltid en skyldighet att ansöka om upphandlingsskadeavgift när ett avtal konstaterats vara en otillåten direktupphandling, men där avtalet fått bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Martin Bogg och Hampus Stefansson, Advokatfirman Delphi, frågar sig om det verkligen ska vara så.

Utformningen av obligatoriska krav i upphandlingar diskuteras ständigt. Mikael Dubois och Martina Sterner, Hamilton Advokatbyrå, tar upp vikten av att obligatoriska krav ska vara verkningsfulla, och säkerställa att upphandlande myndighet uppnår det som eftersträvas med kraven.

Konkurrensverket har publicerat ett ställningstagande om anskaffningar mellan statliga myndigheter. Konkurrensverket gör bedömningen att detta inte omfattas av upphandlingsreglerna, förutsatt att de båda myndigheterna ingår i samma juridiska person. Ställningstagandet utgör en ny vägledning och får sannolikt stor praktisk betydelse. Behovet av klargörande praxis kvarstår dock, skriver Joakim Lavér och Mimi Söderblom.

Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater reflekterar kring offentlig upphandling i allmänhet, och vikten av att dra nytta av den samlade erfarenheten i synnerhet. Nytt år och nya problem eller nytt år och nya möjligheter? Två vitt skilda synsätt som präglar oss mer än vi tror.

Den 23 april presenterade EU-kommissionen ett förslag om ny lag för att stärka skyddet för visselblåsare. Förslaget utgör ett direktiv med miniminormer om rapportering och hantering av anmälningar om olaglig verksamhet eller lagmissbruk av unionsrätten, även inom upphandlingsområdet, och om skydd av visselblåsare, skriver Christian Härdgård och My Becher.

Hur viktig är anbudsgivarens egen uppfattning för den upphandlande myndighetens sekretessprövning av ett anbud? Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser – inte minst med beaktande av Högsta förvaltningsdomstolens praxis – att den i vissa fall kan ha avgörande betydelse.

Att upphandlande myndigheter samarbetar för att genomföra enskilda upphandlingar är en vanlig och effektiv metod för att nå ekonomiska och organisatoriska fördelar under upphandlingsprocessen. Trots detta råder osäkerhet kring hur ett tillfälligt gemensamt samarbete får utformas och hur ansvarsfördelningen mellan myndigheterna kan se ut utan att det upphandlingsrättsliga regelverket träds förnär, skriver Erik Gadman och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå.

I den här krönikan reflekterar Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater kring möjligheterna av att förskjuta fokus från utvärdering av anbud, som ibland kan vara svår att göra eftersom alla leverantörer ser lika ut på papperet, till att i stället ge mer betydelse för en löpande utvärdering av de faktiska tjänsterna eller den utrustning som köpts in.

Enligt en rapport från SCB uppgick bidrag och transfereringar från offentlig sektor till ideella föreningar och organisationer till cirka 41 miljarder kronor 2013. Många bidrag är förenade med villkor för vad bidraget ska användas till. Så när slutar ett bidrag att vara ett bidrag och bli ett upphandlingspliktigt kontrakt? Martin Bogg och Hampus Stefansson, Advokatfirman Delphi, diskuterar var gränsen går.

Leverantörsbyten vid fusioner och förvärv under avtalstiden är reglerat i upphandlingslagarna. För motsvarande situationer under upphandlingens gång finns emellertid ingen sådan reglering. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att de principer som gäller under avtalstiden i detta avseende även bör gälla under upphandlingen.