Kategori: Juridisk krönika

Den som inte klagar på ett visst fel inom en viss tid, ska inte heller kunna använda sig av det senare i en överprövningsprocess. Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater argumenterar för en ny preklusionsregel.

Andelen annonserade upphandlingar som överprövas minskar för fjärde året i rad. Det framgår av Upphandlingsmyndighetens och Konkurrensverkets rapport Statistik om offentlig upphandling 2019. Fredrik Linder och Martina Sterner, Advokatfirman Schjødt (tidigare Hamilton Advokatbyrå), resonerar om statistiken.

Saknas det strategier och metoder för att trygga en korrekt leverans vid upphandling av varor och tjänster som är nödvändiga för samhällsviktig verksamhet? Joakim Lavér och Nathalie Miskin, Hannes Snellman, tar upp sjukvårdsmaterialskandalen.

Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater reflekterar över upphandlingsåret som gått. Var det ett bra år? Året har präglats av prisrelaterade frågor genom såväl rättspraxis som inslag på nyheterna.

Vad ska man som upphandlande myndighet tänka på när det gäller biträdesavtal? Advokaterna My Agmén och Joel Fingal, advokatfirman Delphi, kommenterar.

Allvarliga avtalsbrott kan leda till uteslutning av en leverantör från en upphandling. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, resonerar kring ett färskt avgörande från EU-domstolen.

Lagstiftaren bör se över vilka rättsverkningar ett ogiltigt avtal ska ha, skriver Joakim Lavér och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå, i en krönika. De ifrågasätter om de retroaktiva följderna ska vara kvar.

När är framför allt större ramavtal ändamålsenliga och vilka alternativ kan finnas? Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater resonerar vidare om olika aspekter kring ramavtal.

När lagregler och rättspraxis inte ger tillräcklig vägledning för hur en fråga ska bedömas behövs klargöranden. Ja, så beskriver Konkurrensverket sina ställningstaganden. Martin Bogg och Joel Fingal, Advokatfirman Delphi, frågar sig om inte rättsfallsreferat är en bättre benämning på det senaste.

Oavsett om golvpriser och fasta priser är tillåtna eller inte – är det affärsmässigt med bestämda priser i offentliga upphandlingar? Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att golvpriser och fasta priser ofta kan vara kontraproduktivt.

Upphandlingslagarna gör det möjligt för upphandlare att göra väsentliga ändringar i upphandlingsdokumenten under anbudstiden. Nathalie Miskin och Joakim Lavér, Hannes Snellman, tar upp om detta även innebär en möjlighet att ändra utvärderingsmodell.

I den här krönikan reflekterar Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater kring företeelsen ramavtal och den rättsliga utvecklingen av dessa. Var det bättre förr eller har den hårdare regleringen gjort att ramavtalen spelat ut sin roll?

Christian Härdgård och My Becher, Advokatfirman Delphi, reflekterar över hur man ska tillämpa förhandlat förfarande utan föregående annonsering och då särskilt vad gäller rekvisitet som gäller omständigheter som inte kan tillskrivas den upphandlande myndigheten.

Förutsättningarna för att få direktupphandla på grund av synnerlig brådska är en vanligt förekommande och viktig fråga. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, ger sin syn på frågan om direktupphandling är möjlig när det finns ett befintligt avtal som i stället kan förlängas, med utgångspunkt i en färsk skadeståndsdom från Svea hovrätt.

Kammarrätten i Stockholm har tidigare uttryckt att undantagsbestämmelsen för konstnärliga skäl i 2014 års upphandlingsdirektiv har en för upphandlande myndighet generösare ordalydelse än 2004 års motsvarighet. I två nya avgöranden verkar dock domstolen ha övergett denna ståndpunkt. Joakim Lavér och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå, analyserar rättsläget.