ÄTA i entreprenad och ändring i kontrakt – omöjlig ekvation? Juridisk krönika I upphandlingslagarna finns nya bestämmelser som reglerar hur ändringar i kontrakt under löptiden får göras. Om ingen bestämmelse kan tillämpas, kan ändringen anses utgöra en otillåten direktupphandling – något som kan ställa till det för båda parter. Det som kommit att diskuteras är hur dessa nya bestämmelser förhåller sig till ÄTA i entreprenadkontrakt, skriver Christian Härdgård och Martin Bogg, Delphi.
Höga krav på myndigheter som vill direktupphandla Juridisk krönika Det ställs höga krav på en myndighet som vill direktupphandla på grund av synnerlig brådska. Joakim Lavér och Livia Elveljung, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar ett avgörande från HFD och vilka problem som kan uppstå för upphandlande myndigheter när LOU kommer i konflikt med andra författningar.
Förtydligande och komplettering av anbud Juridisk krönika Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater reflekterar ytterligare en gång kring förtydligande och komplettering av anbud. För ett litet tag sedan kom ännu en dom som rörde en situation där den tänkta vinnaren i en upphandling missat att bifoga en viss information. En information som hade varit enkel att komplettera med och som inte inneburit något för konkurrensen.
Vad bör parterna åberopa i ett överprövningsmål? Juridisk krönika Förhållandet mellan domstolens ansvar för utredningen i ett överprövningsmål, och parternas ansvar för att ange de grunder och omständigheter som åberopas, har både debatterats och prövats i domstol. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, ger sin syn på frågan, bland annat i ljuset av ett färskt kammarrättsavgörande.
Tillåtet direktupphandla konst Juridisk krönika Upphandlingslagstiftningen tillåter direktupphandling av konst. Julia Tavaststjerna och Livia Elveljung, Hannes Snellman, kommenterar två domar från Kammarrätten i Stockholm som bekräftar att det finns utrymme för myndigheten att göra subjektiva bedömningar av vilken konstnär som ska tilldelas uppdrag.
Överprövningsdilemmat – en reflektion Juridisk krönika I den här krönikan reflekterar Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater kring överprövningar. Är de ett problem? Är det ett problem? Vad är egentligen problemet? I avvaktan på pågående utredningar och analyser av statistik och fakta, tror de att det går att åstadkomma mycket med förhållandevis små medel.
Svenska efterannonser efterlyses Juridisk krönika EU-kommissionen har publicerat resultaten av Single Market Scoreboard för offentlig upphandling inom EU 2016. I rapporten redovisas en rankning av hur väl upphandlingar hanterats i medlemsstaterna under 2016 fördelat på nio nyckelindikatorer. Sverige uppvisar förhållandevis goda resultat, skriver Anna Ulfsdotter Forssell och Mikaela Johansson, Delphi.
Onormalt lågt anbud – när måste förklaring begäras? Juridisk krönika Bestämmelsen i nya LOU, som säger att upphandlande myndigheter är skyldiga att begära förklaringar till ett anbud som förefaller onormalt lågt, är av stor praktisk betydelse men inte helt lätt att tillämpa. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, ger sin syn på hur upphandlaren bör tillämpa bestämmelsen.
Onödig skepsis till OPS-lösning Juridisk krönika Konkurrensverket har i sitt remissyttrande över den så kallade OPS-utredningen gett uttryck för en tämligen skeptisk inställning till offentlig-privat samverkan. Advokaterna Joakim Lavér och Erik Gadman, Hannes Snellman, ifrågasätter i en krönika om denna skepsis verkligen är befogad.
Sommar – en tid för reflektion Juridisk krönika Björn Bergström och Johan Stern, Ramberg Advokater, tar sig tid för reflektion. Sommaren har många nyanser och alla är inte vackert gröna eller azurskimrande blå, utan snarare byråkratgrå. Om nyanserna faller ut åt det positiva eller negativa hållet är upp till var och en att bedöma. Vad har hänt? Vart är vi på väg? Det är även tid för att lyfta blicken för att kunna hantera de större frågorna.
Beviljad eftergift hos KKV förhindrar uteslutning? Juridisk krönika Både Konkurrensverkets tillförordnade generaldirektör Karin Lunning och Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Inger Ek gick i juni ut med beskedet att företag som har beviljats eftergift efter att ha kontaktat Konkurrensverket för att avslöja sin medverkan i en kartell inte bör uteslutas från att delta i upphandlingar. Sara-Li Olovsson och Angelica Ström, Delphi, ifrågasätter hur uttalandena stämmer överens med den slutliga utformningen av 2016 års LOU.
Överlappande ramavtal kan strida mot LOU Juridisk krönika Det händer att upphandlande myndigheter sluter flera ramavtal som helt eller delvis omfattar samma varor eller tjänster. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att detta i vissa fall kan vara ett brott mot LOU.
Risk att nya regler om arbetsrätt försvårar för företag Juridisk krönika Upphandlingsrätten tar allt större hänsyn till icke-ekonomiska faktorer, inte minst arbetsrättsliga aspekter. Nya regler om särskilda arbetsrättsliga villkor trädde i kraft den 1 juni. Frågan är vad dessa regler innebär för myndigheter och leverantörer som deltar i upphandlingar, och i vilken utsträckning de kommer att tillämpas, skriver Joakim Lavér och Anton Johansson, Hannes Snellman Advokatbyrå.
Offentlighet och sekretess ur ett upphandlingsperspektiv Juridisk krönika Färsk statistik visar på ett ökat antal överprövningsmål i våra förvaltningsdomstolar. I den här artikeln reflekterar Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, över hanteringen av sekretessfrågor inom ramen för upphandlingslagstiftningen, offentlighetsprincipen och sekretesslagstiftningen.
Vad uppnår vi med miljökrav? Juridisk krönika Det har blivit allt vanligare med miljökrav i offentlig upphandling. Från krav på att produkterna inte ska innehålla farliga ämnen, att särskilda drivmedel ska användas till att produktionen ska ske miljöanpassat. Men vad händer när upphandlingen är avslutad och avtalen påskrivna? Martin Bogg och Madeleine Kristoferson, Advokatfirman Delphi, diskuterar de långsiktiga effekterna av miljökraven.
