
Fram till 7 mars fanns möjligheter att lämna synpunkter som en del av processen och en rad svenska organisationer tog chansen. Dokumenten från det offentliga samrådet går att söka via EU:s webbplats.
Nedan följer en del av de svenska synpunkterna med kommentarer från Upphandlingsmyndigheten, UHM, och Konkurrensverket, KKV.
UHM lyfter behovet av ”bättre verktyg” för att motverka osund konkurrens med en önskan om att det ska bli enklare att förkasta anbud som upplevs som onormalt låga och tillåtet att tillämpa golvpriser.
Men UHM skickar också ett budskap att lagregler inte står för hela lösningen.
– Därför lyfter vi i vårt yttrande möjligheten att ha EU-finansierade kompetenscentra och uppmuntra ökad, frivillig standardisering som kan underlätta hantverket för inköparna och i förlängningen även underlätta för leverantörerna.
– Vi betonar också att de regler som finns på EU-nivå behöver vara enkla att tillämpa, koherenta och gå att överblicka, säger Helene Molander, chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten.
UHM har tidigare lyft att alltfler rättsakter på EU-nivå tagit in bestämmelser om offentlig upphandling.
– Det riskerar till exempel att såväl rättsosäkerheten ökar som att överblicken av regelmassan kraftigt försvåras. Det ska vara lätt att göra rätt! betonar Helene Molander.
– Parallellt lyfter Upphandlingsmyndigheten att EU borde fokusera på regler där det finns ett behov av harmonisering på EU-nivå, inklusive att EU-reglerna inte i onödan ska bakbinda de upphandlande organisationerna på ett sätt som inte är ändamålsenligt.
Konkurrensverket hoppas på tydligare vägledning. En erfarenhet som tillsynsmyndighet är att upphandlande myndigheter överlag uppfattar undantagsreglerna för annonseringsskyldigheten som komplexa.
– I vår tillsyn ser vi exempelvis att undantaget för tekniska skäl, hyresundantaget, undantaget för intern upphandling och bestämmelserna för ändring av avtal tillämpas för brett och därigenom riskerar att utgöra otillåtna direktupphandlingar. Vi ser därmed ett behov av ett mer förenklat och tydligare regelverk, eller annan generell vägledning på EU-nivå, för att underlätta för upphandlande organisationer att genomföra korrekta upphandlingar, säger Therése Westermark, som är chef för KKV:s enhet för upphandlingstillsyn, i en text på myndighetens webbplats.
Sveriges allmännytta puffar för längre löptider – än nuvarande fyra år – för ramavtal.
Svenskt näringsliv vill se ett digitalt perspektiv där upphandlingar sker genom automatiserade, digitala plattformar.
Stockholms stad önskar förenklingar för att kunna förkasta onormalt låga anbud.
Stockholms universitet efterfrågar ökade möjlighet till direktupphandling när avtal behöver sägas upp i förtid.
Arbetsförmedlingen vill att de sysselsättningskrav som ställs på en leverantör ska kunna gå att uppfylla inom hela verksamheten och inte vara begränsat till kontraktsföremålet.
Alvesta är en av få mindre kommuner som tagit chansen att försöka påverka och lyfter behovet av krav på kollektivavtal och ökade möjligheter till köp från egenägda bolag.
Kahn Pedersen och Foyen är två advokatfirmor som lämnat in yttranden.
Upphandlingsmyndigheten uppger att en EU-kommissionen kommer att publicera en sammanfattning från samrådet senast i början av maj. En utvärderingsrapport väntas sedan i september från kommissionen.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer